Centerpartiets Reformgrupp Skola, från vänster: Mattias Johansson, Caroline von Seth, Niels Paarup-Petersen och Madelaine Jakobsson.
Alla skolelever måste få chansen att lyckas. För att det ska bli verklighet måste lärare få de förutsättningar som krävs för att kunna göra sitt jobb. Som Centerpartiets reformgrupp för skolan har vi analyserat problemen i den svenska skolan, som i sin mest drabbande form leder till att var femte elev i dag går ut nionde klass utan möjlighet att studera vidare i gymnasiet.
Centerpartiets bild av skolan skiljer sig åt från andra partier. SD vill ta tillbaka skolan till 1960-talet och L och S vill tillbaka till när skolan styrdes från Stockholm. Tidöpartiernas politik har dessutom förvärrat utslagningen. Lärare tvingas bli administratörer och bakbinds av regeringens styrning i klassrummet.
Vi vill framåt.
Många lärare saknar förutsättningarna som krävs för att ge varje elev chansen att lyckas. Lärarutbildningen har inte rustat lärarna med tillräckliga kunskaper och en för stor del av undervisningstiden går åt att hålla ordning i klassrummet.
Var tredje lärare i grundskolan anser att stor del av deras undervisningstid upptas av att hålla ordning. Konsekvenserna blir att eleverna inte uppnår kunskapskraven och utslagningen växer som följd. Ordningsproblem påverkar även lärarnas arbetsmiljö negativt, vilket gör att lärare till och med ger upp sitt yrke.
Störst är problemen i socioekonomiskt svagare områden. Det är ett allvarligt problem, inte minst då eleverna på dessa skolor i regel har ett större behov av stöttning och extra anpassning. Det här ger en ond spiral där våld och stök leder till färre lärare och mindre stöttning, och då ännu större ordningsproblem. Samtidigt gör betygssystemet att lågpresterande elever kan uppfatta det som irrelevant att delta i undervisningen.
Dagens betygssystem gör att lågpresterande elever kan uppfatta det som irrelevant att delta i undervisningen, skriver Centerpartiets reformgrupp Skola.
Läraren är allra viktigast för elevens kunskapsinhämtning och utveckling, nyckeln för att stärka undervisningens kvalitet och för att eleverna ska vilja lära sig mer. Lärarutbildningens brister gör att det tar allt för lång tid innan en ny lärare är redo för att undervisa och ge varje elev den stöttning de behöver för att nå sin fulla potential. I en enkätstudie 2024 ansåg endast en tredjedel av de nyutexaminerade grundskolelärarna att utbildningen rustat dem med tillräckliga kunskaper för deras yrke.
Extra allvarligt är läget inom områdena läsning och skrivande där 40 procent av de som svarade ansåg att lärarutbildningen inte förberett dem tillräckligt. Studier visar även att många blivande matematiklärare i grundskolan har begränsade kunskaper. Till detta har även den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kritiserats för att vara begränsad och otillräcklig och att lärarstudenterna får lära sig alldeles för lite didaktik.
Läraren måste också få återkommande kompetensutveckling under hela arbetslivet.
Var tredje lärare i grundskolan anser att stor del av deras undervisningstid går till att hålla ordning i klassrummet, med följden att eleverna inte uppnår kunskapskraven och utslagningen växer. Ordningsproblemen påverkar även lärarnas arbetsmiljö och leder till att många lärare ger upp sitt yrke, skriver Centerpartiets reformgrupp Skola.
En grupp som ofta utesluts från ekvationen är de obehöriga lärarna. När möjligheterna till fortbildning är begränsade för obehöriga lärare skapas en strukturell kompetensbrist helt i onödan. Detta gör att obehöriga lärare i större utsträckning känner att de inte kan genomföra sitt jobb och att elever får sämre undervisning.
Slutligen, i dag lägger sig politiker alltför mycket i arbetet i klassrummet – ofta utan att ha stöd i vare sig forskning eller evidens. En orsak till det är att Skolverket inte skiljer på ny forskning och den samlade vetenskapen om kunskapsläget. Detta gör att det både införs nya metoder som har bristande stöd i forskningen och sätts stopp för andra som egentligen har vetenskapligt stöd.
Endast en tredjedel av de nyutexaminerade grundskolelärarna anser att lärarutbildningen rustat dem med tillräckliga kunskaper för deras yrke, skriver Centerpartiets reformgrupp Skola.
En annan orsak är att politiker, ofta baserat på magkänsla eller populism, vill in i klassrummen och styra. Över 60 procent av lärarna anser att politiska beslut på riksdags- och kommunnivå i låg grad följer skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det gör att professionen bakbinds och att undervisningen brister.
Utslagningen i svensk skola måste stoppas. För det krävs en annan regering och ny politik som sätter eleven i första rummet och som utgår från skolans lokala förutsättningar. En politik som tar makten över undervisningen och klassrummet bort från Edholm och ger tillbaka den till forskare, rektorer och lärare – där den hör hemma.