Tänk om kring Uppsalas hbtq-mottagning!

Uppsala behöver en hbtq-mottagning. Ett idéburet offentligt partnerskap är vägen framåt, skriver två företrädare för Vänsterpartiet.

Varför stänger det blågröna styret mottagningen när hbtq-kompetens ska finnas inom hela regionens vård?

Varför stänger det blågröna styret mottagningen när hbtq-kompetens ska finnas inom hela regionens vård?

Foto: Stina Stjernkvist

Debatt2019-09-15 01:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under andra halvan av 2018 fanns hbtq-psykologmottagningen i Uppsala, ett samarbete mellan RFSL och Region Uppsala. Syftet var att erbjuda hbtq-personer i länet en trygg psykologmottagning med en samlad hbtq-kompetens. 

Mottagningen fyllde en viktig funktion för att uppnå en jämlik vård. Hbtq-personer drabbas oftare av psykisk ohälsa. Fler hbtq-personer uppger att de övervägt att ta sitt liv eller försökt att ta sitt liv jämfört med övriga befolkningen. Ångest, nedstämdhet och stress är också mer utbrett bland hbtq-personer

Skälen är flera, men diskriminering är en bidragande orsak. Många uppger att de drar sig för att söka vård, av rädsla för att mötas av okunskap eller negativa attityder. Därför har Vänsterpartiet valt att lägga in finansiering för mottagningen i vår budget för 2020.

Vid årsskiftet stängdes mottagningen. Det var oklart om det skulle bli någon fortsättning på de statsbidrag som finansierat verksamheten och Region Uppsala inte var villigt att skjuta till medel. 

Tidigt i somras presenterade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en förnyad överenskommelse om statsbidrag för insatser för psykisk hälsa. Ökad jämlikhet inom psykisk hälsa är ett av målen för de nya statsbidragen. Hbtq-personer är en av de grupper som nämns som prioriterade.

Nu finns alltså resurser särskilt avsatta till arbetet med psykisk hälsa. Trots det är beskedet från det blågröna politiska styret att mottagningen inte kommer att återöppnas.

Vänsterpartiet beklagar det. Under den korta tid som hbtq-psykologmottagningen höll öppet var den mycket välbesökt och fyllde ett behov som fanns i länet. RFSL vittnar om att mottagningen blev fullbokad redan första månaden. 

Att hbtq-kompetens ska finnas inom hela vården, som de blågröna anför, håller vi med om. Men det står inte i motsättning till RFSL:s mottagning. För den som en gång fått ett dåligt bemötande kan det vara svårt att lita på den ordinarie vården igen.

Då kan det vara en lägre tröskel att söka sig till en hbtq-psykologmottagning. Mottagningen kräver inte heller några stora pengar. Oviljan att återöppna hbtq-psykologmottagningen handlar inte främst om brist på resurser. Det handlar om ett ointresse från politiskt håll.

Socialdemokraterna i Region Uppsala har nyligen lämnat in ett initiativärende om att återöppna hbtq-psykologmottagningen nu när statsbidragen är på plats. Det är ett utmärkt förslag som Vänsterpartiet stödjer.

Men på sikt behövs en mer långsiktig lösning där Region Uppsala ingår ett idéburet offentligt partnerskap med RFSL. Idéburet offentligt partnerskap innebär att en region eller kommun tecknar avtal med en idéburen organisation för att bedriva en viss verksamhet.


Det är en ideell driftsform där man tar till vara kompetens och kontaktnät som ofta finns inom föreningslivet. Vi menar att det stora engagemang från hbtq-personers egna organisation i länet, RFSL Uppsala, var nyckeln till mottagningens framgång. Överlag är det viktigt för en god vård att engagemang från patientgrupper tas till vara.

Region Uppsala skulle kunna bli ett föregångsexempel i arbetet med psykisk hälsa och återöppna hbtq-psykologmottagningen. Men det kräver en politisk vilja från det blågröna styret. Vi hoppas att man tänker om kring mottagningen.