Den 8-10 april genomförde Peking militärövningen ”Joint Sword” vilket innebar att 200 stridsplan och 30 stridsfartyg omringade och kränkte Taiwans luftförsvarszon. Den typen av militära aktioner är ett brott mot FN:s stadgar.
Övningen bör inte enbart ses som ett svar på president Tsais möte med USA:s representanthus republikanska talman Kevin McCarthy, som hölls under hennes mellanlandning i Kalifornien, utan även som den mest ironiskt tänkbara responsen till Frankrikes president Emmanuel Macron. Strax före militärövningarna besökte han Kina och samtalade med Kinas president Xi Jinping med syftet att förespråka fred och stabilitet i Ukraina men också i regionen.
Det uppmärksammades att Macron under sitt tre dagars långa statsbesök nämnde att Frankrike inte bör blanda sig i en eskaleringen mellan USA och Kina. Men förra onsdagen, under ett besök i Nederländerna, sa han att Frankrikes stöd för status quo i Taiwan inte hade förändrats och att Paris stödjer "ett Kina-politiken" samt söker finna en fredlig lösning på problemet.
Detta hänger samman med vad Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock uttalande förra fredagen, där hon varnade Kina att en eskalering av spänningarna runt Taiwan skulle kunna utlösa ett krig i regionen som i sin tur skulle ha förödande konsekvenser för hela världen. ”Konflikter kan enbart lösas på ett fredligt sätt. En våldsam unilateral förändring av status quo skulle inte accepteras av oss européer”, sade hon.
Att Europa nu går samman och förtydligar sin ”ett Kina-politik” måste sticka i ögonen på Peking, som vill tolka Macrons initiala uttalande som ett omfamnande av deras ”ett Kina-princip”. Kortfattat innebär skillnaden mellan de två termerna att Folkrepubliken Kina försöker få det att verka som att andra länder stödjer påståendet att Taiwan tillhör Folkrepubliken Kina, när länderna egentligen har egna sätt att förhålla sig till konflikten, där bibehållandet av status quo är av yttersta vikt. Jag vill här förtydliga att Taiwan inte är och aldrig någonsin har varit en del av Folkrepubliken Kina, som nu har överbevisat oss att de inte dra sig för att använda våld för att uppnå och påtvinga sina agendor på andra.
Anledningen till att EU-länder står på Taiwans sida är för att vi för det första delar gemensamma värden som demokrati frihet och mänskliga rättigheter. På engelska kan man beskriva hur Taiwan är känt för sina te-sorter: Bubble Tea, Green Tea och ej att förglömma, deras Democra-Tea.
För det andra finns det kraftfulla ekonomiska incitament. Taiwan är ett blomstrande och välmående samhälle. År 2022 uppgick BNP till 828 miljarder dollar, vilket var 21:a högsta BNP-siffran i världen, 6:e högsta om man enbart jämför med EU-länder. För det tredje fyller Taiwan en livsviktig roll i den globala varukedjan. Över 60 procent av världens alla halvledare samt över 90 procent av de mest avancerade tillverkas i Taiwan. Sist men inte minst är Taiwansundet ett geopolitiskt handelsnav. Varje dag passerar runt 50 procent av världens containrar genom Taiwansundet och således även 40 procent av EU:s årliga handelsvolym.
Med tanke på vad som står på spel är det inte förvånande att EU sedan länge uttryck sin oro över Kinas utökade militäraktioner i området runt Taiwan. Baerbock är bara den senaste att uttrycka hur den rådande upptrappningen destabiliserar sundet och hur det kan få långtgående konsekvenser för både ekonomin och säkerheten i regionen.
Trots den kommunistiska arméns provokationer, kommer Taiwan att fortsätta deskalera konflikten samt ståndaktigt försvara principer som fred, jämställdhet, dialog och demokrati. Samtidigt hoppas vi att Sverige och andra likasinnade länder kommer att utföra ett värdig diplomatiskt inskridande och förhindra kinesiska myndigheter från att felbedöma situationen och på så vis omstörta den regelbaserade internationella ordningen och underminera förbindelserna över Taiwansundet och den regionala säkerheten.