Många av de åtgärder som vidtagits (senast den planerade utförsäljningen av hyresrätter och Gottsunda Centrum) går på tvärs mot de erfarenheter jag skaffat på mig under mitt yrkesliv, och jag kom till en punkt då jag inte längre ville vara tyst. Jag medverkade därför vid ett av höstens Dialogmöten och jag försökte kontakta Erik Pelling (S). Ingendera ledde till något.
Situationen i Gottsunda handlar om stora och komplicerade frågor, och givetvis finns inga enkla lösningar. Men – jag vet utifrån egna erfarenheter att det finns konkreta exempel på att en negativ utveckling i ett bostadsområde har kunnat vändas. Jag önskar att Uppsala kunde låta sig inspireras och dra lärdom av detta!
Det mest omfattande och långtgående exemplet – och som det finns mest information om – är det arbete som bedrivits och bedrivs i bostadsområdet Gårdsten i NO Göteborg.
Men först lite historia. På 80-talet hade man i många kommuner tvingats ta itu med den negativa utvecklingen i vissa av de storskaliga bostadsområdena från miljonprogrammets tid. Men man uppnådde bara tillfälliga förbättringar, inte sällan i förening med mycket dyra fysiska ombyggnader.
Kring mitten av 90-talet började därför vissa allmännyttiga bostadsbolag, med direktiv från sina kommuner, att tänka och handla i radikalt nya banor. Och detta gav goda resultat.
Man slutade arbeta via projekt. Projekt var för begränsade och beroende av tillfälliga politiska majoriteter.
Man fann att det var bostadsbolaget som med sin dagliga och kontinuerliga förvaltning var avgörande för hur ett område fungerade.
Man kom fram till att man måste ta sin startpunkt i kunskap om de boende, hur de hade det och vilka behov och önskningar de uttryckte. Detta krävde direkta kontakter med samtliga boende. Man insåg att det krävdes nya arbetssätt och en ny inställning till de boende. Detta ledde i sin tur till att man måste lämna det tidigare hierarkiska och specialiserade sättet att arbeta. ”Hus(områdes)chefer” med totalt resultatansvar blev den helt centrala personalgruppen. De skulle befinna sig ute i områdena, i kontinuerlig och direkt kontakt med de boende.
Gårdsten blev en del av denna utveckling, och jag har följt denna utveckling sedan det kommunala Gårdstensbostäder bildades 1997. Jag vågar påstå att det som gjorts i Gårdsten är unikt – inte bara i Sverige.
På 90-talet var Gårdsten ett av Göteborgs mest nedgångna områden med hög kriminalitet (högre än genomsnittet för övriga Göteborg), stor otrygghet och många tomma lägenheter. Numera är Gårdsten ett välordnat område där brottligheten minskat med 55 procent (ligger nu på hälften av snittet för övriga Göteborg), dit folk vill flytta och där såväl olika byggare som olika näringsidkare är intresserade av att investera.
Ulf Merlander, Lokalpolisområdeschef i NO Göteborg:
"Som det ser ut nu kommer vi att föreslå att Gårdsten tas bort från listan över särskilt utsatta områden …
… Om brottsligheten ska knäckas räcker det inte med att ropa på fler poliser. Fler aktörer i lokalsamhället måste engageras och i Gårdsten har samarbetet med det kommunala bostadsbolaget varit nyckeln. …"
Framtidskoncernens ordförande Lars Johansson (S):
"Uppdraget var att skapa ett attraktivt bostadsområde och det har lyckats.
Det var när Gårdstensbostäder bildades 1997 som man fick uppdraget av moderbolaget Förvaltnings AB Framtiden att vända utvecklingen i området. Sedan dess har det bland annat skapats 3 000 nya arbetstillfällen, antalet företag i Gårdsten har ökat från åtta till över 50 och kurvan över brottslighet pekar brant neråt.
Satsningen på trygghetsskapande åtgärder med egna trygghetsvärdar har bidragit till framgångarna och att bolaget har sin placering i området har stor betydelse. Det innebär att man hela tiden är närvarande och ser vad som händer i närområdet, vilka … åtgärdar som behöver göras."
Nyligen tog Framtiden ett viktigt investeringsbeslut för samhällsbygget Gårdsten. Det gäller satsningen på nybyggnation i Gårdstens Centrum där man i en affär med Serneke Group tar på sig rollen att bygga kommersiella lokaler och kontor. …
Vi har andra områden där det krävs insatser och nu har vi Gårdsten som ett viktigt referensområde. Vi vill göra motsvarande saker i dessa områden som vi gjort i Gårdsten."
Även Göteborgs kommunstyrelses nye ordförande Axel Josefsson (M) pekar ut Gårdsten som ett referensområde:
"Jag ville komma hit och se, prata med folk och få inspiration, förklarar han och konstaterar att trygghetsfrågorna har hög prioritet i det arbete som väntar honom och det nya styret i Göteborg.
Där har ju Gårdstensbostäder gjort ett fantastiskt arbete och lyckats vända utvecklingen i området, säger han. … Vi kommer att använda Gårdsten som en förebild för de insatser som behövs i andra områden i Göteborg."
Jag anser att också Uppsala kommun bör dra lärdom av vad som gjorts i Gårdsten.
Särskilt borde Uppsala kommun ta till sig att där finns en stark central och drivande aktör i form av det kommunala bostadsbolaget.
En aktör som befinner sig i området, som är nära de boende och som samarbetar nära med andra aktörer. Jag vet att det handlar om ett mödosamt och tufft arbete, och inte alls utan kontroverser. Men min slutsats har blivit att det är det nödvändiga sättet att arbeta.
Eva Hedman, sociolog
Fotnot: Som sociolog har jag under ett långt yrkesliv arbetat med frågor kring boende, bostadspolitik, segregation och så kallade utsatta områden, senast vid Boverkets analysenhet. Jag har även medverkat i regeringens arbetsgrupp för Storstadssatsningar, varit en av regeringens experter vid EU:s informella bostadsministermöten och ingått i regeringens arbetskommitté vid FN:s Habitatkonferenser i Nairobi och NY. Jag har också medverkat i den statliga utredningen om allmännyttans framtid.
Nu – efter min pensionering – håller jag på med helt andra frågor. Efter min flytt till Uppsala 2013 är jag bland annat verksam inom SIU (Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala). Under dessa år har jag inte kunnat undgå att uppmärksamma vad som sker i Gottsunda.