Efter vår uppmaning i UNT om att Centerpartiet borde skärpa sig i skolfrågan så lovar partiet nu att ta skolans utmaningar på allvar. Det bådar gott. En av utmaningarna som nämns är den ökande lärarbristen. Centern vill ha konkreta förslag från Lärarnas Riksförbund om hur vi kan få de 40 000 som försvunnit från skolan att återvända. Det bidrar vi förstås gärna med. I synnerhet som Centern är med och styr i majoriteten av landets kommuner och därmed har ett direkt ansvar för många lärares arbetsvillkor.
En fråga som både kan påverka lärare att återvända och att förmå fler att vilja stanna kvar i yrket, är förstås lönen. Det är också en faktor som en arbetsgivare verkligen kan påverka. Tyvärr har inte arbetsgivarna varit särskilt generösa mot lärarna sett över tid. På 60-talet var riksdagsledamöternas arvoden i nivå med vad en gymnasielärare tjänade. Nu är dessa arvoden 68 400 kr. Det är ungefär den dubbla lärarlönen. Så trots en positiv utveckling för lärarlönerna de senaste åren, har vi endast sett en återhämtning, inte uppvärdering av läraryrket. Om den positiva löneutvecklingen nu avstannar, kommer vi aldrig kunna lösa lärarbristen. Så här finns verkligen ett konkret råd till Centern. Ta itu med lärarnas löneläge i de kommuner där ni är med och styr. Självklart är lönen inte allt. Att komma tillrätta med en ofta ohållbar arbetsbelastning är säkert en minst lika viktig fråga för att locka tillbaka legitimerade lärare till skolan.
Centern ställer också frågan om Lärarnas Riksförbund vill ha en statlig skola. Svaret är definitivt ja, för likvärdighetens skull. Det står helt i samklang med januariavtalet där ett beslutsunderlag om detta ska tas fram. Så det är utmärkt att Centern nu också öppnat för denna angelägna förändring. Men mer måste förstås till. Det är därför glädjande med Centerns goda föresatser i skolpolitiken. Det gör partiet till en viktig aktör för att utveckla svensk skola.