Det högtidstal som Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, höll i samband med riksdagens öppnande 10 september delas flitigt pÄ sociala medier.
MĂ„nga tycks ha kĂ€nt igen sig i Bornemarks budskap att vi fĂ„tt ett âsystem som ger allt mindre plats för ett professionellt omdömeâ dĂ€r âjobbet blir tömt pĂ„ mening nĂ€r det allt mer handlar om att mata pappersapparaten och dĂ€r bara det mĂ€tbara blir synligtâ.
Men Àr frÄgan kanske större Àn sÄ? Har hotet mot professionerna konsekvenser som Àr betydligt mer vittgÄende Àn kvaliteten i och meningen med utfört arbete?
Den 18 augusti framhöll DN:s chefredaktör Peter Wolodarski att den gemensamma nÀmnaren i de auktoritÀra system som nu vÀxer fram i bland annat Polen, Ungern, Ryssland och i Trumps USA Àr just att ta makten och ansvaret ifrÄn professionsutövare som domare, forskare och lÀrare.
Avsikten Ă€r att förstĂ€rka respektive lednings âmakt över tankenâ. NĂ€r detta görs sĂ„ skamlöst och öppet som i ovan nĂ€mnda exempel Ă€r det enkelt att se konsekvenser i form av en undergrĂ€vd demokrati.
Kan det vara sÄ att Àven lÀnder som Àr befriade frÄn ett uttalat auktoritÀrt politiskt ledarskap trots detta, medvetet eller omedvetet, gynnar ledningsregimer som tar ifrÄn professionerna makt och ansvar? Finns det ett slÀktskap med auktoritÀra regimers nedmonterande av professionernas makt och ansvar och den styrningsregim som tillÀmpas inom svensk offentlig sektor?
Ăven om de svenska professionerna inte pĂ„ lĂ„ngt nĂ€r Ă€r lika utsatta sĂ„ finns varnande exempel. I vĂ„rden hotas lĂ€kares och sjuksköterskors professionella bedömningar av offentliga administratörers eller privata konsultföretags organisationsmodeller.
I skolan hotas lĂ€rarkollegiets makt och ansvar över undervisningen av utomstĂ„ende intressens krav pĂ„ dokumentering eller pĂ„ att eleverna fĂ„r höga betyg. Styrsystemet Ă€r politiskt sanktionerat â men det hotar paradoxalt nog de mĂ„l och författningar som samma politiska system definierat som medborgerliga rĂ€ttigheter.
ProfessionsfrĂ„gor Ă€r med andra ord allt annat Ă€n triviala. Vikten av att bevaka och bevara professionernas inflytande över sitt arbete strĂ€cker sig lĂ„ngt utöver det meningsskapande. Att inte ta ifrĂ„n professionerna âmakten över tankenâ Ă€r centralt i en demokrati.
Trots detta förekommer inte bara av en trivialisering av professionerna och deras samhÀllsroll, utan ocksÄ en mytbildning om deras dysfunktionalitet.
För det första sÀgs professionella grupper agera som ett sÀrintresse. De anses dÀrmed inte representera allmÀnintresset utan endast bevaka egna revir och privilegier.
För det andra sÀgs professionella grupper ha svÄrt för att genomföra förÀndringar, samtidigt som de anklagas bÄde för svÄrigheter att komma överens och för vÀnskapskorruption.
För det tredje anses professionen inte klara budgetansvar dÄ yrkesmÀssiga mÄl sÀgs sÀtts före kostnadsmÄl.
Som kommentar till myterna menar vi att den första inte Àr ett faktapÄstÄende utan ett försanthÄllande. Myten vilar pÄ en stiliserad ekonomisk modell: mÀnniskan Àr en rationell och nyttomaximerande egoist. Vi delar inte den starka förenklingen, vare sig vad gÀller mÀnniskan generellt eller professionella grupper.
De tvÄ andra myterna Àr dÀremot generaliseringar. Det innebÀr att det gÄr att ifrÄgasÀtta deras faktaunderbyggnad. Det finns inte nÄgra vetenskapligt belagda fakta som stöder dessa. TvÀrtom finns det i samtiden mycket som tyder pÄ motsatsen.
I organisationer som inte Àr professionsstyrda finns det starka tendenser till vÀxande byrÄkrati och mindre fokus pÄ kÀrnverksamheten. Fler kommunikatörer anstÀlls, mer pengar lÀggs pÄ marknadsföring och omorganisation.
Ett aktuellt exempel Àr Nya Karolinska Sjukhuset, dÀr ett antal studier pekar pÄ att kostnaderna blivit lÀgre och kvaliteten för patienterna högre om lÀkar- och sjuksköterskeprofessionerna hade fÄtt större inflytande över sÄvÀl sjukhusbyggandet som arbetsorganisering.
NĂ€r nya ledningsregimer införs oreflekterat â ofta med de mest vĂ€lvilliga avsikter â kan biverkningarna i termer av bristande mening, ekonomi och kvalitet i det professionella arbetet bli förödande. âLita pĂ„ vĂ„rt professionella omdömeâ, avslutade Jonna Bornemark sitt tal i samband med riksdagens öppnande.
âBehĂ„ll förmĂ„gan att bli ursinnig och chockadâ, citerade Wolodarski journalisten Masha Gessen, och pĂ„minde om att avprofessionalisering bidrar till att underminera demokratin.
Vi instÀmmer i bÄda dessa uttalanden och menar att vÀrnande om professionsbaserade styrformer, det vill sÀga professionernas makt över sÄvÀl tanke som utförande och ekonomi, mÄste sÀttas högt pÄ varje demokratiskt sinnat politiskt partis agenda.