I Uppsala kommun liksom i resten av Sverige växer utmaningarna när det gäller att bryta utanförskap och långtidsarbetslöshet. Samtidigt som människor inte kommer i egen försörjning, ropar näringslivet efter kompetens och arbetskraft.
Uppsalaalliansen i arbetsmarknadsnämnden föreslår därför mer handlingskraftiga metoder för kommunen än vad det politiska styret hittills velat åstadkomma.
Genom att lyfta den arbetsmarknadspolitiska blicken finns det möjlighet att anamma metoder som leder till bättre resultat och ett mer effektivt hushållande av skattemedlen.
Under den gångna mandatperioden har den socialdemokratiska politiken tyvärr slösat bort mycket av högkonjunkturen.
Ett exempel är den dyra och ineffektiva satsningen i form av de så kallade extratjänsterna, som nästan uteslutande endast kommit offentliga verksamheter till godo, och som trängt ut billigare och effektivare alternativ.
Extratjänsterna har haft en skenande kostnadsutveckling med 1,2 miljarder kronor i total kostnad 2017, 4 miljarder 2018 och en totalt förväntad kostnad på 30 miljarder kronor fram till 2021.
Till skillnad från andra subventionerade jobb har de haft en skattefinansierad ersättningsnivå på över 100 procent av lönekostnaden, inräknat handläggarkostnader samt den bonus regeringen kort innan valet började dela ut till kommuner som fick upp extrajobbsstatistiken.
Totalt sett har dessa kostat närmare 30 miljoner skattekronor per anställning.
Under socialdemokraternas ledning har Uppsala kommun vänt sig bort från den privata marknaden i stället för att närma sig den, något som syns tydligt i den näringslivsranking som Svenskt Näringsliv sammanställer. När alliansen lämnade över makten 2012 hade Uppsala kommun plats 99 av 290 kommuner. 2018 låg Uppsala på plats 199.
Lägst förtroende hade kommunen i kategorier som ”kommunpolitikers syn på samarbete med näringslivet”, med plats 266.
Kommunen fick också bottenplatser i kategorier som ”kommunens verksamheter tränger undan näringsverksamhet” och ”dialog med näringslivet”.
Givet att den privata sektorn stod för 86 procent av nettoökningen av förvärvsarbetare 2004–2017 och att två tredjedelar av arbetskraften har sin arbetsplats där, är det fullständigt oacceptabelt att denna del av marknaden exkluderats från en så stor del av de statliga jobbsatsningarna.
Rekryteringsbehovet är stort hos företagen och åtta av tio uppger att de har svårt att hitta rätt kompetens; något som i sin tur hindrar tillväxten för livskraftiga entreprenörer, ökar arbetsbelastningen för befintlig personal samt ser till att Sverige går miste om ökade arbetstillfällen och skattemedel att finansiera välfärden med.
Vi i Uppsalaalliansen menar att den näringslivsfientliga politik som förts i Uppsala kommun måste styras om.
Kommunen kan inte isolera sig från näringslivet när det gäller sysselsättning och jobbmatchning, utan måste utveckla flera partnerskap och agera mer träffsäkert. Det är endast när kommunen kompletterar sina egna insatser med marknadens expertis och behov som vi kommer kunna se förbättrad sysselsättningspolitik.
Mot bakgrund av detta har vi drivit igenom att Arbetsmarknadsförvaltningen ska utreda de modeller som inspirerat kommuner som Sundbyberg, Solna, Markaryd och Kungsbacka, där upphandlade företag får auktorisation att bedriva arbetsmarknadsinsatser och yrkesutbildning åt kommunen.
Vi anser att det bästa sättet att motverka långvarig arbetslöshet är att fokusera på utbildning, språk och arbetsträning hos riktiga företag.
I detta arbete får inte det offentliga inte behandlas som en konkurrent till det privata utan som ett komplement. Den viktigaste faktorn för att rekrytera människor till jobb är inte att rabattera den eller dela ut skattefinansierade bonusar efter ju fler personer verksamheten tar sig an.
Vi ser framför oss ett delat ansvar där det offentliga bidrar med validering, vuxenutbildning och språkutbildning och där det privata står för yrkesutbildning på arbetsplatsen.
Genom incitamentstyrd upphandling ges bonus först när personer fått fast anställning. Det vill säga när en individ går ifrån en bidragskostnad till en skatteintäkt; från beroende och stöd till självbestämmande och lön.
Uppsalaalliansen kommer under denna mandatperiod konsekvent driva frågor om företagande, upphandling, sociala villkor och samverkansformer mellan kommun och marknad i arbetsmarknadspolitiken.
Uppsala kommun och marknaden står inför gemensamma utmaningar och det är endast gemensamt vi kommer att skapa lösningarna på dem.
Uppsalaalliansen
Robin Kronvall, 2:e vice ordförande (M)
Tobias E Hägglund, ledamot (M)
Josefin Andersson, ledamot (M)
Mattias Holmström, ledamot (KD)
Mattias Johansson, ersättare (C)
Annette Stavenow Eriksson, ersättare (C)
Åsa Samuelsson, ersättare (KD)