Den 25 maj 1938, för 80 år sedan i dag, fattade riksdagen beslut att införa en offentlig tandvård under dåvarande landstingens ansvar.
Det är tack vare det beslutet som Sveriges befolkning troligen nu har världens bästa munhälsa.
Under 80 år har Folktandvården i Sverige verkat för att förbättra alla människors munhälsa och lyckats fantastiskt bra med det. Boende i Uppsala län har bland den bästa tandhälsan i landet och får fortsatt allt mindre karies.
Folktandvården är en av Sveriges största hälsoaktörer. Vi har en lång tradition av förebyggande arbete och är ett exempel på hur man med politiska beslut och kollektiva insatser kan förändra beteenden och förebygga sjukdom. Varje ny generation som växt upp har fått kunskap om vad som ger friska tänder. Folktandvården i Uppsala län har etablerade samarbeten med barnavårdscentraler för att nå små barn och dess vårdnadshavare. Vi når alla barn och unga genom besök i förskola och skola. Vi har också ansvaret för den uppsökande tandvården. Det innebär att vi besöker alla äldre med omvårdnadsbehov och utbildar vård- och hemtjänstpersonal i munhälsa. Det är de dagliga vanorna som avgör och där behöver både vårdpersonal och anhöriga ha kunskap och stöd. Munhälsan är viktig för att hela kroppen ska må bra.
Vi är stolta över vårt uppdrag och vad vi, privata aktörer, samarbetsparter och befolkningen tillsammans åstadkommit. Men vi kan inte slappna av.
Tandhälsan i Sverige är ojämlikt fördelad bland barn och vuxna och sociala förhållanden spelar en avgörande roll för tandhälsan.
Så nu krävs nya framsynta beslut. Jag och mina kollegor i Folktandvården Sverige har fem förslag:
1) För att kunna ta hand om de två grupper som behöver mest hjälp med sina tänder och som blir allt fler – de yngre och de äldre – behövs fler tandläkare och tandhygienister. Rekryteringsproblemen varierar och är som störst i de inre områdena i norra och mellersta Sverige. Men även en växande och attraktiv region som Uppsala län har återkommande bemanningsproblem.
2) För att komma tillrätta med regionala skillnader och förhindra nedläggning av svårrekryterade glesbygdskliniker måste utbildningar finnas på fler platser i hela landet. Närheten till utbildningar i Stockholm hjälper oss i Uppsala till del men det totala utbudet täcker inte efterfrågan. Vi är glada över den tandsköterskeutbildning som finns i Uppsala, den har hjälpt oss mycket. Men för att ge effektiv vård på rätt nivå krävs alla yrkeskategorier.
3) Fullt finansierad utbildning. När det gäller tandhygienistutbildningen, som för närvarande är tvåårig, men som är beslutad att fortsättningsvis vara treårig, är universitet och högskolor tveksamma att bedriva sådan verksamhet. Den ekonomiska ersättningen är för låg. Detta är ytterst olyckligt då behovet av tandhygienister är så stort. Dialog har först och förs med högskolor och universitet, även Uppsala, och vi har förståelse för att de tvekar att starta ej fullt finansierade utbildningar. Därför bör utbildningarna till fullo täckas ekonomiskt för att locka fler att bedriva utbildningen.
4) Sänkta språkkrav. Efter att Socialstyrelsen skärpt språkkraven för utländska tandläkare och tandhygienister är det numera dyrare och tar längre tid att anställa personal med utländsk legitimation.
För att utländsk personal snabbare ska kunna komma in i den svenska tandvården borde den få arbeta i sitt yrke medan de går under utbildning och då vara under handledning på kliniken.
Folktandvården i Uppsala län har tagit fram en struktur för hur vi bäst kan stödja utlandsutbildade. Vi erbjuder tandläkare och tandhygienister både språkpraktik och praktisk tjänstgöring på vägen till svensk legitimation, och vi har flera exempel på hur snårigt systemet och vägen till legitimation är. Men vi har också framgångssagor där en tandläkare tack vare stöd från klinikledningen och Region Uppsala, fick sin legitimation rekordsnabbt och i dag kan utöva sin grundprofession på en svårrekryterad klinik.
5) Fler KUT-platser. Folktandvården anser även att antalet platser på den kompletterande utbildningen för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES och Schweiz behöver öka. Det är i dag den snabbaste vägen till svensk legitimation och Uppsala har därifrån lyckats rekrytera två medarbetare som börjar i höst.
Det är med stolthet som vi kan säga att vi under 80 år har arbetat med att förbättra svenskarnas munhälsa. Vi är mycket motiverade att fortsätta att göra det.
Vi hoppas därför att Sveriges politiker fortsätter att ta det ansvaret, som deras företrädare tog för 80 år sedan, och ger såväl Folktandvården som andra aktörer rätt förutsättningar för att kunna fortsätta driva en jämlik tandvård i hela landet.
Gunilla Swanholm, tandvårdsdirektör Folktandvården Uppsala län