220902 Porträtt på Emilie Orring (M), Uppsala region.
Som många vet råder det osäkerhet efter valet i Region Uppsala. Ingen klar majoritet har etablerats, och Sverigedemokraterna fick en absolut vågmästarställning, något som kräver omsorgsfulla överväganden. Under regionfullmäktige där budgeten beslutades blev vårt eget budgetförslag nedröstat.
Efter interna diskussioner valde vi i det läget att låta alliansens budget röstas igenom som det ”minst dåliga” av alternativen. Men vi var väldigt tydliga med att allianspartierna måste vara lyhörda och lyssna på våra inspel, om de förväntar sig att kunna styra regionen i minoritet. Med andra ord: alliansen måste förankra sin politik med oss om man vill ha igenom något överhuvudtaget.
Det har nu gått över ett år sedan valnatten och vi har trots många försök och upprepade uppmaningar till samarbete, inte fått någon mer respons från alliansen. Regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) bär det högsta ansvaret för att styret ska få igenom sin politik. Trots att deras styre är minst sagt instabilt har hon agerat som om vårt stöd var en självklarhet, och vi har gång på gång varnat för vad denna typ av tondövhet kan få för konsekvenser.
Vi tvingas tyvärr konstatera att samarbetsviljan från alliansen med Moderaterna i spetsen i dag verkar vara helt obefintlig. De vägrar lyssna på oss. Emilie Orring har fortfarande en möjlighet att gå oss till mötes, men det kräver att hon är extra uppmärksam nu.
Under den föregående mandatperioden samarbetade alliansen med Miljöpartiet och det är för oss uppenbart att styret fortsätter att driva deras politik. Om Orring tror att hon kan fortsätta som tidigare, utan att förankra sin politik med oss, begår hon ett misstag.
Låt oss ge några exempel: I vår budget lade vi fram betydande besparingskrav på en rad saker som vi inte ansåg vara en del av regionens kärnverksamhet. Det hade frigjort pengar som hade kunnat användas till bland annat de operationer på Akademiska sjukhuset som nu riskerar att stoppas eller kraftigt dras ner.
Alliansens historia med Miljöpartiet har klart och tydligt har satt sina spår i deras budget, med politik som att driva bussar på det mycket kostsamma biobränslet HVO, att införa klimatkompenserad fjärrvärme och klimatkompenserade elavtal som till början var tänkt att utesluta kärnkraft från Östhammar. Det är en mycket kostsam symbolpolitik som varken gynnar skattebetalarna eller ger någon mätbar effekt eller fördel för regionen.
Vi är också bekymrade över att Moderaterna kan komma att göra som sina partikamrater i Region Skåne, det vill säga välja att ignorera den föreslagna anmälningsplikten för illegala invandrare, inte införa hårdare regler för tolkkostnader, samt avstå från att driva förslag om krav på tillräckliga kunskaper i det svenska språket för regionens anställda.
Vi har som politiskt parti ett åtagande gentemot de väljare som röstat på oss att realisera så mycket som möjligt av vår politik. Väljare som inte förväntar sig att vi passivt ska stå på sidan av spelplanen och vänta på att andra partier ska anpassa sig efter oss, särskilt inte nu när det blivit alldeles uppenbart att alliansen inte har några avsikter att anpassa sin politik utefter väljarstödet.
Därför kommer vi att kräva ett avtal likt Tidöavtalet där det tydligt framgår vad som är Sverigedemokraternas politik. Våra partier samarbetar i flera regioner med gott resultat. Vi ser ingen anledning till att det inte skulle kunna fungera här i Region Uppsala.
Alliansen styr alltjämt som om den hade majoritet i regionen, och det är vår skyldighet att uppmärksamma den på att så inte är fallet. Det är dags för Orring att välja om hon vill styra Region Uppsala eller inte och utan stöd från Sverigedemokraterna blir det svårt. I fortsättningen kommer vi därför i regionfullmäktige och i de nämnder som styrs av Moderaterna att lägga ner våra röster i frågor som inte direkt ligger i linje med vårt partiprogram. Om inte heller detta får styret att tänka om, kommer det att bli nödvändigt att göra detsamma i nämnder som Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har ansvar för. Vi kommer hädanefter endast att ta ansvar för den politik som vi står bakom eller politik som förhandlats.
Det krävs ett stort mått av ansvar och pliktkänsla att styra en region, särskilt i svåra tider. Men det ansvaret måste fördelas mellan alla inblandade. Vi i Sverigedemokraterna anser att vi har gjort vår plikt, och från och med nu kommer vi att även kräva vår rätt.