“Jag blev lovad ett vanligt jobb i Europa men när jag kom hit tvingades jag att gå på gatan”.
“Om jag inte betalar skulden till mina människohandlare så kommer de skada min familj”.
Så här lyder orden från några av de utsatta personerna i prostitutionsbranschen. Dessa personer är människor. Varje dag sviker Sverige dessa personer genom svag lagstiftning och ett evigt blundande för problemet. Det vill vi ändra på.
Under några få dagar var Sveriges blick riktad på frågan om prostitutions- och människohandel då TV-profilen Paolo Roberto greps vid en razzia. Men för var dag som går slocknar uppmärksamheten och övriga nyheter tar vid i notiscentret. Oavsett om media rapporterar om andra nyheter kommer människor fortfarande utnyttjas. Kvinnor kommer som förr fortsätta lockas till Sverige för att tillfredsställa män. Unga flickor och pojkar kommer luras in i prostitutionsvärlden med löften om glitter och glamour.
Ett stort problem inom prostitution är den utbredda människohandeln som kommer på köpet. En av de vanligaste myterna kring ett människohandelsoffer är att de ska öppna dörren med tårar rinnande nerför kinderna i stora floder. Allra helst ska de böna och be sexköparen om hjälp. Men verkligheten säger något annat. Människohandel kommer alltid på ytan att se ut som något frivilligt, att man själv har valt att befinna sig i branschen. Vid ett första ögonkast kan det verka sexigt och till och med inbjudande. Men allt är bara en illusion. En sexköpare kommer aldrig kunna avgöra vem som har en hallick väntades ett stenkast bort. För att kunna avgöra om en hallick är inblandad eller ej krävs omfattande spaning, kartläggning och samtal. Mest av allt krävs kvinnans förtroende, vilket en sexköpare aldrig kommer vinna eftersom han i dessa kvinnors ögon bara vill ha fritt tillträde till deras kroppar i utbyte mot en summa pengar.
Simon Häggström är polis och specialiserad på prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Enligt Häggström gjordes en undersökning i april 2018 av TV 4 gällande brottet “köp av sexuell handling av barn.” Granskningen visade att det totalt på tio år upprättats 1400 polisanmälningar där endast 106 personer dömdes för brottet. Som påföljd fick endast tio av gärningsmännen fängelse. Detta visar på att Sverige har fullständigt misslyckats när det gäller att skydda de unga som dras in i prostitution, men lika så lagföra de män som utnyttjar utsattheten hos dessa personer.
De som utnyttjar barn i prostitution får sällan fängelsestraff. I stället får de ofta villkorlig dom. Vi vill därför införa ett mer effektivt straff på minst sex månaders fängelse för brottet “Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling”.
Avslutningsvis tycker vi att Sverige borde ta efter Frankrike där de har lagstiftat om att ge de utsatta rätt till traumabehandling. I dag ges offren skydd och hjälp under själva rättsprocessen men ingen efterbehandling. Behandling efteråt är något som ideella organisationer får stå för själva.
Vidare borde mer resurser läggas på ett förbättrat omhändertagande av personer som har fastnat i prostitution, genom till exempel att vidareutbilda blåljuspersonal i ämnet.
Med det sagt vill vi skärpa straffen, ge hjälp till de utsatta och se till att Sverige börjar ta sitt ansvar.