Kommande årens ökning av unga har Sverige inte upplevt sedan början av 1900-talet. I Uppsalas fall är situationen ännu mer extrem som kommer stå för en större andel av dessa barn och ungdomar, visar en ny rapport.
Dagens ideologiska låsningar och kvartalstänk måste därför ändras för att vi tillsammans ska klara barnboomen. Annars står Uppsala inför en stor skolbrist som i kombination med nuvarande regerings friskolepolitik riskerar bli katastrofal.
När det talas om framtida demografiska utmaningar avses ofta att de äldre ökar till antalet och som andel av totalbefolkningen. Men en inte lika uppmärksammad förändring, som smugit sig på de senaste åren, är att de unga åldersklasserna kommer vara en minst lika stor demografisk utmaning. Det visar rapporten ”Om den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser” som Friskolornas riksförbund låtit nationalekonomen och demografiexperten Peter Stein göra.
De kommande unga fördelas dock inte jämnt över landet. Samtliga svenska kommuner som har fler än 100 000 invånare har undersökts, däribland Uppsala. Det rör sig om sammantaget 17 stycken med demografiska prognoser för perioden 2017–2025. I dag utgör dessa större kommuner 35 procent av befolkningen.
Men de kommer att behöva bereda plats för 50 procent av kommande rekordökning av unga.
I nästa steg har undersökts hur stor andel som 2016 gick i fristående förskola, grundskola respektive gymnasieskola i respektive kommun. Alltfler väljer att gå i friskola. Redan i dag går nära var femte elev i grundskolan och gymnasiet i en friskola sett till hela riket, och ännu något högre andel i Uppsala kommun. Slutligen har det beräknats hur många nya friskoleplatser som skulle behöva tillkomma 2025 i och med befolkningsökningen givet att andelen friskolelever förblir de samma 2025 som de var 2016.
Slutsatsen är att det kommer att behövas 68 000 nya friskoleplatser i hela riket 2025. 40 000 av dessa kommer att behövas i Uppsala och de övriga 16 största kommunerna.
Privata investeringar är därför en välkommen avlastning för den kommunala budgeten och planeringen samtidigt som det är en väg för ökad skolkvalitet. Kommunerna kommer nämligen själva att behöva stå för 283 000 platser även med friskolornas hjälp. Denna nödvändiga hjälp hotas dock. Nyligen presenterade regeringen skarpa förslag på nya regelverk som, ifall de införs, kommer att göra det omöjligt för många friskolor att överleva. I regeringens lagförslag föreslås begränsningar av friskolors ekonomi. Men inte av vinsten som förslaget har marknadsförts som.
Begräsningarna handlar i stället om rörelsemarginalen och ger en stor majoritet av friskolorna nära noll i marginal. Det vill säga omöjliga villkor.
Frågan är om kommunledningen har beredskap för att ta hand om effekterna om regeringens förslag antas av riksdagen? Då får kommunen ta hand om såväl friskoleleverna som den demografiska utmaningen på egen hand. Och därtill blir föräldrar och elever fråntagna sin valfrihet.
Sverige och Uppsala har inte råd att välja bort alternativen till den kommunala skolan. Gör vi det blir både elever, föräldrar och kommunala skolor stora förlorare.
Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund