Sverige fortsätter att öka avståndet till målet om koldioxidneutralitet 2045 om inte elektrifieringen av vägtrafiken accelererar. En ökad mängd elbilar är avgörande för att nå koldioxidneutralitet, men brister i laddinfrastruktur och elnät hindrar utvecklingen.
En ny studie visar också att Sverige haltar i två av sex viktiga faktorer i elektrifieringen av bilar.
Vägtrafik orsakar en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp, och omställningen till en elektrisk fordonsflotta är centralt för att nå klimatmålen.
Enligt en studie av EY i samarbete med den europeiska branschorganisationen för elföretag, Eurelectric, är det sex olika komponenter som är nödvändiga för en lyckad omställning: en motståndskraftig värdekedja, ren energi, tillgänglig laddinfrastruktur, ett smart elnät, digitalisering, och kompetens.
Sverige står sig bra i flera av dessa aspekter, särskilt i en global jämförelse. Men som i många delar av världen haltar laddinfrastrukturen och elnätets kapacitet.
Dagens elbil har en räckvidd på i snitt 326 kilometer, mer än tillräckligt för 80 procent av elbilsägare med tillgång till laddare i hemmet eller på jobbet.
Samtidigt anges bristen på publika laddare som det främsta hindret för att investera i en elbil. En bredare omställning kräver därför stora satsningar på laddinfrastrukturen. Särskilt gäller det för de tre av tio hushåll som bor i hyresrätt, där tillgången till laddare kopplat till den egna bostaden är begränsad.
Att få fram el på rätt plats och vid rätt tidpunkt utgör också ett hinder och behovet av investeringar i elnätet är stora. Smarta lösningar kan dock jämna ut eluttaget över tid och därmed moderera investeringsbehovet.
Redan idag regleras uttaget genom flexibla avtal med timpriser, vilket motiverar till laddning då tillgången på el är som störst och priset som lägst. Nästa steg är att möjliggöra dubbelriktad laddning, så att elbilar även kan leverera el och vara en tillgång för elnätet.
För att stärka förutsättningarna för elektriska fordon genom fler laddpunkter och ett smartare nät krävs flera insatser:
- Stärk samarbetet mellan myndigheter, nätoperatörer och laddpunktsoperatörer. Samordna planering och strategi för en effektiv utbyggnad av infrastrukturen som leder till ett tillförlitligt system anpassat för elektriska fordon.
- Bygg kapaciteten för snabba tillståndsprocesser för elnätsutbyggnad och laddinfrastruktur genom kunskapsdelning och ökade resurser. Tillståndsprocesser blir lätt en flaskhals och ökade resurser är därför ett måste. Men stor vinning finns även i kunskapsdelning och transparens mellan tillståndsmyndigheter och entreprenörer.
- Ge extra stöd till laddinfrastruktur i ekonomiskt utsatta områden. Marknaden investerar helst där det är tätt med elbilar, vilket ofta är områden med bättre ekonomi. Stöd till områden med sämre ekonomi krävs för en jämlik utbyggnad av infrastrukturen i hela landet.
- Utveckla lösningar för gemensamma laddpunkter i flerfamiljshus. Villaägare med egna parkeringar har lätt att installera egna laddare. I bostadsrätter och särskilt hyreshus är möjligheterna mer begränsade. Satsningar på gemensamma laddpunkter ger flerfamiljshus möjlighet att ställa om till elbil på lika villkor.
- Skapa en vision och plan för laddinfrastruktur för tunga fordon. Laddning av tunga fordon kräver högre effekt och större kapacitet. Det skapar särskilda problem och kräver en särskild plan. En tydlig vision bygger förtroendet som krävs för att företag ska investera i elektrifiering av sin fordonsflotta.
- Skapa möjlighet för elbolag att vara proaktiva i sin prissättning. Genom prissignaler som stimulerar användning av el under tider med låg belastning kan elbolagen minska risken för överbelastning på nätet.
En lyckad elektrifiering kräver en klar ambition med stöd i reglering, som ger marknaden självsäkerheten att göra investeringar som sänker kostnaderna och gör elfordon mer attraktiva.
Sverige har många bitar på plats, men ett ökat fokus på laddinfrastruktur och smarta elnät behövs för att klara omställningen och nå klimatmålen.