Sveriges konkurrenskraft vilar på ett starkt humankapital, och därför är det positivt att regeringen satsar på såväl ingenjörsutbildning som forskning. Men om Sverige ska kunna nå klimatmålen och stärka sin konkurrenskraft behövs tydliga STEM-satsningar (science, technology, engineering and mathematics), hela vägen från grundskolan till forskning.
Tyvärr utmanas detta av den kompetensbrist som drabbar hela näringslivet. Bara inom kemiindustrin kommer det under de närmaste åren att saknas över 3 500 ingenjörer och 18 000 processoperatörer. För industrin riskerar problemet att bli långvarigt, eftersom intresset för STEM-ämnen är alltför lågt, genom hela utbildningssystemet. Exempelvis är det endast en av tre unga på studieförberedande gymnasieprogram som läser på de naturvetenskapliga och tekniska programmen. Av dessa går alla inte vidare till högre studier, och av de som studerar inom tre år är det bara drygt hälften som valt studier inom STEM. Totalt sett är det alldeles för få som väljer en framtid inom STEM och inom industrin – det saknas bredd.
Dessutom är intresset för att forska inom STEM-ämnen för lågt i Sverige. Fyra av tio forskarstuderande är inresande till Sverige, och många av dessa lämnar landet efter sina forskarstudier. Om Sverige fortsatt ska ha forskning av hög kvalitet och relevans, behöver fler gå en forskarutbildning i Sverige och sedan arbeta kvar i landet efter disputation.
Sveriges utbildningssystem behöver reformeras.
1. Börja tidigt för att skapa intresse
Barn och ungdomar måste få upp ögonen för STEM-ämnen redan i grundskolan, där nyfikenhet och intresse kan odlas genom praktiska laborationer och ämnesöverskridande undervisning. Tyvärr är svenska elever enligt TIMSS-undersökningen bland de som har lägst självförtroende i naturvetenskapliga ämnen. Detta är något vi måste ändra på. Vi vill se att STEM-undervisningen börjar tidigt, med mer praktiska inslag och utökade möjligheter till spetsutbildning för elever som visar särskilt intresse.
2. STEM-peng för mer laborationer och praktik
Sverige behöver satsa på att erbjuda alla elever möjligheten till praktiska erfarenheter av laborationer och verkliga experiment. Genom att införa en nationell STEM-peng kan vi säkerställa att alla skolor, oavsett var de ligger, har tillgång till de resurser som krävs för att ge eleverna en relevant och praktiskt inriktad utbildning. Detta skulle också kunna inkludera STEM-center som ger skolor tillgång till avancerad utrustning och samarbeten med industrin.
3. Fler yrkesutbildningar och starkare koppling mellan skola och näringsliv
Yrkesutbildningarna är en nyckel för att säkra tillgången till den kompetens som industrin behöver. Genom regionala samarbeten mellan företag, skolor och utbildningscentra kan vi stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad, och ge eleverna möjlighet till praktiska erfarenheter redan under utbildningen. Detta gäller både yrkeshögskolan och gymnasieskolan. Att locka fler till yrkesinriktade program genom lärlingsplatser och möjligheten att genomföra utbildningen på kortare tid skulle göra stor skillnad.
4. Stärk forskningen och behåll kompetensen i landet
Fyra av tio forskarstuderande i Sverige är inresande från andra länder, och många av dessa lämnar Sverige efter sin disputation. Det är nödvändigt att vi stärker våra egna forskningsmiljöer och gör det attraktivt för fler att stanna kvar i landet efter sin utbildning. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för forskare och att uppmuntra samarbeten mellan akademi och industri. Vi behöver också fler industridoktorander och öka mobiliteten mellan akademi och näringsliv för att säkra Sveriges spetskompetens inom STEM-områden.
Dagens kompetensbrist riskerar sätta käppar i hjulet för industrins omställning och försämra svensk konkurrenskraft. Regeringen har nu chansen att visa vägen för mer grön teknik, fler innovationer och ett mer konkurrenskraftigt näringsliv. Vi kan inte vänta längre – Sverige måste satsa stort på STEM, nu.