Monarki, som innebär att landets statschef tillsätts genom arv inom en viss släkt, står i motsats till demokrati som bygger på alla människors lika värde. Alla medborgare får fritt välja sina företrädare i samhället och kan själva kandidera till dessa poster.
För en demokrat är detta tillräckligt för att ta ställning emot monarki. Varför har då Sverige, till skillnad från majoriteten av Europas länder, ännu inte avskaffat monarkin?
Under en stor del av den senaste hundraårsperioden har Socialdemokraterna kunnat få majoritet i riksdagen för sitt partiprogramskrav om att införa republik, men valt att avstå. Därmed har de undvikit strid med monarkianhängare såväl inom borgerligheten som bland de egna väljarna.
När Sverige stod inför en ny grundlag där demokratin grundlagsfästes och den föråldrade regeringsformen från 1809 ersattes, ställdes frågan om monarki eller republik på sin spets. En kompromiss mellan S och de, då tre, borgerliga partierna nåddes vid ett möte i Torekov.
Kungen behölls men hans roll inskränktes till uteslutande representativa och ceremoniella uppgifter. Av hänsyn till den dåvarande kungen stiftades övergångsbestämmelser om att den nya ordningen inte skulle införas fullt ut förrän efter hans död. Han avled dock innan den nya regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975.
Fem år senare infördes en möjlighet till folkomröstning om grundlagsfrågor, bland annat med sikte på att omöjliggöra införandet av republik. En sådan förändring av statsskicket skulle naturligtvis kräva grundlagsändring.
Enligt de nya reglerna måste ett förslag om att avskaffa monarkin som röstats igenom av riksdagen gå till folkomröstning ifall minst 25 ledamöter begär det och minst 117 ledamöter stödjer detta. Ett nej i folkomröstningen blir bindande och förslaget på grundlagsändring har fallit.
Så har man räknat med att den svenska monarkin alltid kommer att finnas kvar, även om det kommer en riksdagsmajoritet som vill avskaffa den. Hittills har möjligheten till folkomröstning om en grundlagsfråga aldrig använts.
S, V och MP är de riksdagspartier som har avskaffandet av monarkin inskrivet i sina partiprogram. Under Socialdemokraternas tolvåriga regeringsinnehav mellan 1994 och 2006 hade de partierna en gemensam majoritet i riksdagen. Men den partitaktiska kalkylen har landat i att demokratifrågor i allmänhet och republikkrav i synnerhet inte är några röstmagneter i väljarjakten nu för tiden.
Sverigedemokraterna är det enda av riksdagens åtta partier som odelat stödjer kungahuset. I alla andra partier finns riksdagsledamöter som återkommande motionerar om att avskaffa det. Motioner från SD föreslår i stället att kungens makt ska stärkas genom att han tar över talmannens roll vid regeringsbildningen.
Det enkla svaret på frågan varför Sverige fortfarande har monarki är att det svenska folket inte är tillräckligt demokratiskt. Även om stödet för monarkin har avtagit betydlig är det fortfarande fler som är för den än emot den. Svenskarnas fåfänga är starkare än deras demokratipatos.
Det har gått drygt hundra år sedan det demokratiska genombrottet som var införandet av allmän och lika rösträtt. Men fortfarande har införandet av demokrati i Sverige inte fullbordats genom ett avskaffande av monarkin som låter folket, i ett direkt personval där alla medborgare får kandidera, utse landets högsta ledare.
Det kan ske i form av en regeringschef som också är statschef och kallas riksföreståndare. Detta skulle samtidigt undanröja det återkommande trassel kring att utse statsminister och regering som orsakas av parlamentarismen, som en gång infördes just för att kunna behålla monarkin.