Utbildning ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform. Det innebär att varje barn och ungdom i grundskolan ska få möjlighet att lyckas med sin skolgång och helst nå en livslång lust att lära, oberoende av från vilken familj man kommer eller var man bor i landet. Det är vad politiker, lärare, rektorer och övriga anställda i skolan har att arbeta för.
I mitten av maj 1988 sände det amerikanska TV-bolaget ABC sitt populära program Good Morning America under fyra dagar från Sverige. Redaktionen var väl inläst på det svenska samhället. Vad den särskilt lyfte fram var hur likvärdig den svenska grundskolan var ur ett internationellt perspektiv. Man sände genomarbetade reportage från olika delar av landet och besökte skolor bland annat i Bohusläns skärgård och norra Norrlands inland för att belysa likvärdigheten.
Fem år senare var förutsättningarna för likvärdigheten helt förändrade och utvecklingen bort från detta ideal inletts och ersatts av ett alltmer segregerat skolsystem. Det skedde genom de reformer, som då genomfördes i högt tempo och helt utan utredningar, som kunde belysa konsekvenserna.
Under de drygt 25 år som gått sedan skolreformerna i början på 1990-talet har inte lett till en ökad likvärdighet utan till en allt ökad skolsegregation med långgående negativa följder för skolan och samhället i stort, bland annat genom de orimligt och internationellt unikt gynnsamma villkoren för fristående skolor.
Det är därför av största vikt att vi alla med ansvar för grundskolans framtida utveckling tar till oss den analys och de förslag som den i maj presenterade utredningen ”En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning , SOU 2020:28 ” för fram.
Den lyfter fram att ett stort antal fakta, däribland att skolval och stor förekomst av fristående skolor bidragit till ökad social och etnisk segregation i den svenska grundskolan. Många familjer med svensk bakgrund liksom högutbildade familjer med utländsk bakgrund tenderar att välja bort skolor med en hög andel elever med utländsk bakgrund. Socioekonomiskt starka familjer tenderar att välja bort den lokala kommunala skolan om andelen socioekonomiskt svaga familjer i närområdet är hög. Eleverna på fristående skolor har därför i genomsnitt betydligt starkare socioekonomisk bakgrund än eleverna på kommunala skolor.
Kommunerna förlorade genom införandet av det fria skolvalet kontrollen över elevernas placering på skolenheter och därmed ett viktigt instrument för att t ex motverka segregationen. Många kommuner förlorade möjligheten till långsiktig planering av skolornas placering eftersom de har begränsade möjligheter att påverka var de fristående skolorna etableras. Dessa kan välja var det är mest lönsamt att placera sig. Eftersom de kommunala skolorna har ett ansvar för alla elever inom kommunen har de en merkostnad på drygt 8 %, som inte får avräknas när de fastställer bidrag till de fristående skolorna.
Utredningen framhåller att skolsegregationen verkar påverka särskilt de utsatta elevernas framtida utbildningsval, arbetsmarknad, hälsa och kriminalitet i negativ riktning, vilket ger ytterligare skäl för alla att oroas av en ökad segregation.
Vinnare på dagens skolsegregation är särskilt de vinstdrivande fristående skolorna i aktiebolagsform, som samlar ca 120 000 av grundskolans elever.
Förlorare är vårt samhälle i stort, som inte genom grundskolan fullt ut kan främja tolerans och sympati mellan grupper, multikulturell förståelse och vilja att leva i integrerade grannskap och arbeta på integrerade arbetsplatser.
Utredningen är en utmärkt grund för en helt nödvändig reformering av vår grundskola. Den föreslår bl a att Skollagen bör ställa krav på att huvudmännen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever och att Skolverket bör etablera en regional organisation ansvarig för ett nationellt skolvalssystem, som leder till en ökad transparens vid tillämpning av urvalsregler och skolplaceringar där kötid inte ska vara en tillåten urvalsgrund.
Det är ställt utom varje tvivel att våra barn och ungdomar och vårt samhälle och inte minst våra lärare har oerhört mycket att vinna på att bekämpa skolsegregationen.
Men ansvaret för att reformera skolan måste ligga på våra nationella och lokala politiker och på våra politiska partier. Utredningen finns att läsa på nätet och är ute på remiss till den 30 nov. Min förhoppning är att många nu vill studera den och delta i en öppen debatt om dess förslag.