Svenska jordbrukare behöver mer subventioner

En rejäl medfinansiering av jordbruksbudgeten behövs för att svenska bönder inte ska hamna efter, skriver Per Pettersson, LRF.

Per Pettersson, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund i Mälardalen.

Per Pettersson, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund i Mälardalen.

Foto: Pressbild

Debatt2021-08-11 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Uppsala län fanns 2010 3 036 jordbruksföretag, 2020 var de bara 2 589 och med dem har många andra jobb i länet försvunnit. För att vända den utvecklingen behövs en rejäl nationell svensk medfinansiering av jordbruksbudgeten. Just nu pågår förhandlingarna om hur EU:s jordbrukspolitik ska utformas för nästa sjuårsperiod. 

Jordbruksbudgeten handlar inte bara om jordbruk, den handlar om arbetstillfällen. Tillväxt i jordbruket ger nästan dubbelt så många jobb som i övriga näringslivet, i hela landet. Om jordbrukets produktionsvolym växer med 2 procent per år fram till 2030 skapas sammanlagt 41 900 nya jobb i Sverige. 

Svenskt jordbruk består av tiotusentals entreprenörer som producerar mat, energi och förnybara material, allt det som behövs för ett hållbart samhälle och ett tryggt Sverige med god beredskap i kris. I dagsläget har vi lägst försörjningstrygghet i hela EU, varannan tugga vi äter är importerad. 

Billigare importerad mat har också sitt pris, i ökad miljö- och klimatpåverkan och människors arbetsvillkor. Importerad mat ger heller inga öppna landskap, någon levande landsbygd eller biologisk mångfald i Sverige. Genom att vi producerar maten i närområdet på ett miljömässigt hållbart sätt, med minimala transportutsläpp och med omsorg om arbetskraften, tar vi mest ansvar för vår egen mat med en trygg, säker och spårbar produktion i alla led.

Allra helst gör vi det utan bidrag och stöd. Men en stark jordbruksbudget innebär att vi kan utföra de tjänster som samhället vill ha, men som marknaden inte är beredd att betala för. Med ersättningar för extrakostnader och extrajobb kring god djurvälfärd och hållbar matproduktion kan vi klara konkurrensen från bondekollegor i andra länder som inte har lika höga krav på sin produktion som svenska politiker och konsumenter ställer på vår. 

Riksdagen antog 2017 en nationell livsmedelsstrategi om att öka livsmedelsproduktionen och samtidigt möta miljömålen. Vi bönder vill göra verklighet av strategin, vi väntar bara på att politikerna infriar löftet om satsningar för en ökad hållbar livsmedelsproduktion.