Idag presenterar Svenskt Näringsliv en ny färdplan för svensk forskning. Vi konstaterar att Sverige är en stark kunskapsnation med stolta forskningstraditioner. Företag som Volvo och AstraZeneca återinvesterar en betydande del av sina intäkter i forskning och utveckling (FoU) och anställer tusentals forskare i Sverige. Det kunskapsintensiva näringslivet har och har haft en helt avgörande betydelse för vårt lands välståndsutveckling.
Tyvärr ser vi tydliga tecken på att det svenska FoU-klimatet inte är tillräckligt attraktivt samtidigt som världen står inför stora teknikutmaningar inom bland annat klimatområdet. Under 2000-talet har näringslivets FoU-investeringar i Sverige sjunkit. Trots kraftigt ökade anslag till universitet och forskningsråd tillhör Sverige inte längre toppskiktet av de länder som producerar den bästa forskningen.
Därför krävs nu kraftfulla reformer för att vända utvecklingen.
Svenskt Näringsliv föreslår därför ett nytt forskningspolitiskt mål. Fram till år 2030 ska de totala FoU-investeringarna i Sverige öka med minst en procent av BNP, från 3,3 procent till 4,3 procent. Med dagens BNP motsvarar det knappt 50 miljarder kronor i ökade forskningsinvesteringar per år.
För att nå målet krävs förstärkta offentliga satsningar. Men det är framför allt de privata investeringarna i forskning som måste öka. Det kan bara ske om forskningsklimatet i Sverige är tillräckligt attraktivt, sett i ett internationellt perspektiv, när företagen beslutar om investeringar.
Med ett tioårigt perspektiv behövs en bred parlamentarisk förankring, inte minst i ljuset av ett mer oförutsägbart läge i både internationell och svensk politik. Det skulle skicka ett tydligt budskap till omvärlden om att Sverige också i framtiden ska vara en framstående kunskapsnation.
Målet om att öka de svenska FoU-investeringarna med 1 procent av BNP är djärvt men nödvändigt om vi ska klara klimathot och andra samhällsutmaningar. För att nå målet föreslår Svenskt Näringsliv en FoU-strategi med tre utgångspunkter.
1. För det första krävs det en ny FoU-politik som tydligare inkluderar näringslivet. Utbildningar och forskningsområden av kritisk betydelse för det svenska näringslivet måste säkras. De strategiska innovationsprogrammen bör utvecklas ytterligare. Satsningarna ska ske där både offentlig och privat forskning kan hävda sig internationellt. De statliga forskningsinstituten bör utvecklas så att de tydligare speglar näringslivets struktur.
2. För det andra krävs en bättre balans mellan statens forskningspolitiska instrument. Statliga satsningar på forskning på egna universitet och högskolor är bra men ur ett samhällsperspektiv är incitament för ökad privat FoU lika viktigt. Sverige ligger fortfarande högt över omvärlden när det gäller ägarbeskattning och marginalskatter. Den svenska expertskatten, som i sig är ett symptom på att skattesystemet inte är konkurrenskraftigt, behöver utvecklas. Det är positivt att regeringen aviserat att det FoU-avdrag som infördes 2014 ska utökas. Det har stor betydelse för framförallt små företags möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster.
3. För det tredje krävs fortsatta reformer för ökad självständighet och konkurrensutsättning av universitet och högskolor. Ökad konkurrens skapar drivkrafter för stärkt forskningskvalitet och för samverkan med det omgivande samhället. En särskild innovationspremie kopplad till forskningsanslaget bör införas för att belöna lärosäten som är framgångsrika i att nyttiggöra forskning.
Svenska företag är en avgörande del av lösningen av våra stora samhällsutmaningar. Nya biobaserade material och bränslen samt stålproduktion utan kol är exempel på innovationer som svenska företag nu utvecklar med potential att kraftigt minska klimatpåverkan.
Därför krävs nu handling. Regeringens kommande forskningsproposition måste bli ett tydligt avstamp mot kraftfulla reformer som stärker svensk forskning och bidrar till att lösa våra stora samhällsutmaningar.