Sedan Uppsala universitet öppnade sina dörrar som första svenska universitet har högskolesektorn genomgått många genomgripande förändringar. Senast var det Bolognaprocessen 2007 vilket gjorde utbildningarna längre i övergången från magister till masterexamen som standard för avancerad nivå. En högre utbildning idag består alltså oftast av minst fem års heltidsstudier. Samtidigt kan du få studiemedel för högst sex års heltidsstudier, en gräns som infördes 1982. Det är inte rimligt att antalet veckor med studiemedel inte har följt sektorns övriga utveckling, skriver Sveriges förenade studentkårer och Uppsala studentkår.
Det är viktigt att inte kunna få hur mycket studiemedel som helst. Eftersom det delvis finansieras med offentliga medel borde det ha en rimlig tidsgräns. Gränsen på sex års heltidsstudier infördes år 1982 men även efter var det enkelt att få förlängt studiemedel efter denna tid. CSNs allmänna råd från 1995 anger att det finns goda skäl att bevilja studiemedel upp till två extra år. Denna möjlighet togs dock bort vid 2001 års reform av studiemedlet, som hade fokus på att öka genomströmningstakten på utbildningarna.
Högre utbildning har förändrats mycket sedan dess. Framförallt har utbildningarna blivit betydligt längre. Utöver för masterexamens införande efter Bolognaprocessen, har även yrkesexamina blivit längre. Att studera till lärare tar idag fem år och läkarprogrammet är numera en sexårig utbildning. Enligt Läkarförbundet har varannan läkarstudent tidigare studier bakom sig och många har därmed svårt att finansiera de sista åren av programmet med studiemedel.
Är det rimligt att förvänta sig att förstaårsstudenter har en glasklar plan för framtiden? Utbildningen är avgörande för ens framtidsutsikter och det är därför inte lätt att vara säker från början. Vissa studenter känner rädsla för att “slösa CSN”, vilket det faktum att CSN på sin hemsida tipsar studenten om att spara på antalet veckor genom att bara ta hälften av studiemedlet fast den pluggar heltid tyder på. Det gapet i budget måste i stället fyllas av exempelvis deltidsarbete vilket gör att tid och ork till studier minskar ytterligare. Pusslet mellan deltidsjobb, studier och studiesocialt engagemang har redan kartlagts som en vanlig orsak till psykisk ohälsa i Uppsala. Är det så vi tryggar samhällets kompetensbehov inför framtiden?
Samtidigt som utbildningslängden ökar så är antal veckor med studiemedel det mest restriktiva sedan det infördes på 1960-talet. Utbildningen går åt ett håll och studiemedlet åt ett annat. Slitningen dem emellan resulterar i en ökad press på den enskilda studenten.
Ett nytt omställningsstudiestöd visar att regeringen delvis förstått behovet av utökat studiemedel, vilket vi välkomnar. Stödet är dock riktat till yrkesverksamma och kan därför inte nyttjas av en student med behov av fler veckor med studiemedel. Det är viktigt att satsa på kompetensutveckling – det är att se till verklighetens behov. Men nuvarande gräns för antal veckor med studiemedel är anpassade efter en annan verklighet. Regeringen måste visa att de menar allvar med sin vision om Sverige som en ledande kunskapsnation. Anpassa antalet veckor med studiemedel efter verkligheten på våra högskolor och universitet.