En bostad är avgörande för att unga ska kunna studera. Att unga hindras från att flytta hemifrån får långtgående konsekvenser för Sveriges arbetsmarknad och tillväxt. Att studerande ska kunna använda sig av bostadsbidraget är därför oerhört viktigt, framförallt i större städer med högre hyror.
En heltidsstuderande kan i dag få ut cirka 11 600 kronor per månad i studiemedel, varav drygt två tredjedelar är lån. Av utgifterna är hyran den största kostnaden. Den genomsnittliga studenten betalar cirka 4 000 kronor per månad för sitt boende; i storstäderna cirka 4 400 kronor, enligt SFS rapport.
Trots studenters ekonomiska situation väljer endast fem procent att söka bostadsbidrag.
Anledningen är enkel: det är för krångligt och studenter är oroliga för att bli återbetalningsskyldiga. En student som avslutar sina studier till sommaren och sedan börjar jobba kan nämligen behöva betala tillbaka vårens bostadsbidrag, trots att de då hade rätt till och var i behov av bidraget. En otrevlig överraskning, som för många kan bli helt förödande.
Efter uppmaningar från såväl Riksrevisionen som Försäkringskassan tillsatte regeringen förra året en utredning för att se över reglerna kring bostadsbidraget. En viktig del i uppdraget är att minska återbetalningskraven. För att studenter ska våga söka bostadsbidrag måste bidraget grundas på inkomsten under en kortare period än ett år.
Dels bör inkomsterna på våren inte påverka rätten att få bidrag på hösten. Dels behöver reglerna anpassas så att studenter kan sommarjobba men ändå få bostadsbidrag under terminerna.
Försäkringskassan har föreslagit att pröva inkomsten baserat på tremånadersperioder. Utredningen bör undersöka den möjligheten, men bör även undersöka fler sätt att göra bidraget mer tillgängligt för studenter.
Tre förslag till åtgärder:
1 Ta bort krav på förutsägbar inkomst. I dag ska kommande årsinkomst anges i ansökan, vilket kan vara svårt för studenter som arbetar vid sidan av studierna men inte vet hur mycket de kommer att tjäna under året. Enligt Försäkringskassan blir följaktligen närmare 30 procent av studenterna återbetalningsskyldiga. Risken för återbetalningskrav är också det vanligaste skälet att studenter väljer att avstå från att söka bostadsbidraget, enligt undersökning från Sveriges förenade studentkårer (SFS).
2 Minska krånglet. Enligt SFS uppger var fjärde student att de inte söker bostadsbidrag för att det är för krångligt. Ungefär lika många uppger att de inte kände till att de kunde söka det, enligt Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO). Det är ett misslyckande för ett system som ska vara tillgängligt för alla som behöver stöd.
3 Låt bostadsbidraget omfatta alla studerande. I dag kan endast studenter i åldersgruppen 18–28 år eller de med barn söka bidraget. Samtidigt är var tredje student 29 år eller äldre. Ett nytt förslag måste omfatta alla studenter i behov av bostadsbidrag, oavsett ålder. Att ta bort åldersgränsen är extra viktigt med tanke på ökade krav på vidareutbildning och omställning på arbetsmarknaden.
I dagarna skickar Försäkringskassan ut inbetalningskorten för återbetalning av bostadsbidraget.
Det är hög tid att ändra om bostadsbidraget så studenter kan fokusera på just studier – inte om de ska ha råd att bo kvar.
Andreas Moilanen, ordförande, Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO)
Jacob Adamowicz, ordförande, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS)
Moa Andersson, verksamhetsledare, Boinstitutet
Stina Olén, vd, Studentbostadsföretagen
Fotnot: SFS-rapporten https://www.sfs.se/sites/default/files/sfs_bostadsrapport_2018_0.pdf