Intresset att anlägga solcellsparker har ökat kraftigt på grund av förväntad lönsamhet. Företaget Eris Solar Project 1 AB dotterbolag till Helios Nordic Energy AB har genom en analys av lämplig mark, det vill säga mark som är lätt att anlägga solcellspark på och som ligger i närheten av en transformatorstation, identifierat ett område av storleken 90,4 hektar som lämplig.
Marken som man vill ta i anspråk ligger i Funbo utanför Uppsala och är i dag produktiv jordbruksmark med ett stort kulturvärde. Företaget har tecknat ett avtal med markägaren. Produktionsvolymen anges till 72,5 GWh per år och den installerade effekten till 50 MW. Livslängden beräknas till 40 år. Om spotpriset är 1 kronor per kilowattimme under livslängden så ger 72,5 GWh en intäkt på 2,9 miljarder minus investeringar och driftkostnader.
I korthet kommer solcellsparken att under vintern ge ett underskott på cirka 33 GWh. Sommaren ger ett överskott på cirka 47 GWh men samtidigt ett underskott på 14 GWh på grund av nätterna. Kvar finns omkring 33 GWh som måste lagras för vintern. Om man räknar med att en elbil har en batterikapacitet på 100 kWh motsvarar det 330 00 bilar.
Företaget anger att produktionsvolymen motsvarar årsförbrukning av hushållsel för cirka 14 500 villor. Divideras årsvolymen med 8760 timmar per år uppgår den avgivna medeleffekten per timme till 8,3 MW. Tillgång till elkraft saknas under vinterhalvåret.
Detta skall jämföras med att effekten hos Forsmark 1 skall höjas med 100 MW, omräknat 876 GWh per år, vilket motsvarar en fjärdedel av Uppsala läns årliga behov. Tillgång till elkraft finns året om förutom vid uppehåll för översyn.
Ordet ”motsvarar” missbrukas vid jämförelser av produktionsvolymer från olika elkraftslag som i detta fall mellan en solcellspark och ett kärnkraftverk. Den installerade effekten hos solcellsparken på 50 MW är inte jämförbar med effekthöjningen på 100 MW i Forsmark 1.
Solcellsparken kommer sannolikt inte att bidra vid eventuell effektbrist eftersom en sådan brist lär uppkomma vintertid.
Företaget säger: ”Billig förnybar el genom export från Sverige”. Det pris vi konsumenter betalar för elkraften bestäms till största delen av spotpriset på el vilket sätts av NordPool, vilket inte kommer att påverkas av det obetydliga tillskottet som solcellsparken ger. Hur mycket av solkraften kommer att exporteras?
De offentliga handlingarna i ärendet saknar uppgifter beträffande ekonomin i projektet, vilket företaget på min begäran inte tillhandahållit. Är det företaget som undertecknat avtalet med markägaren? Enligt Helios Nordic Energy AB kommer företaget att avyttras till en investerare. Ett exempel är projektet Tierpark i Tierp där Commerz Real står som ägare. Helios Nordic Energy AB kommer sedan att stå för den tekniska och kommersiella förvaltningen samt avvecklingen av parkerna. Finns det fonderade medel för avvecklingen?
Utredningar visar att det finns gott om takyta och outnyttjad mark som kan utnyttjas för solpaneler eller solcellsparker. Ökningen av produktionen av solkraft kan ske organiskt med många aktörer som villaägare eller företag vilket sprider riskerna. Intäkterna stannar hos ägaren.
Solcellsparkens vinnare är markägaren, Helios Nordic Energy AB, samt investmentbolaget. Förlorarna är Uppsalaborna som inte får någon förändring i priset på el och under en lång tid går miste om mark av stort kulturellt värde. Samhället och nuvarande arrendator går miste om tillgång på jordbruksprodukter och intäkter. Vi får också stå för risken om medel för avveckling saknas.
Enligt Vetenskapsradion Klotet utvecklas solkraft i Bangladesh där det råder stor brist på elkraft. Regeringen där tillåter dock inte att solcellsparker byggs på jordbruksmark.
Funbo solcellspark uppfyller inte kraven enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § och bör därför enligt min mening ej komma till stånd.