Det är väl dokumenterat att Gottsunda har kvaliteter som fått Gottsundaborna att flytta till området och som gör att de också trivs där. Det är värt att framhålla eftersom mediebilden oftast har sitt fokus på att det är en otrygg stadsdel. När Uppsala kommun nu arbetar med två detaljplaner för att bygga ut området är det särskilt viktigt att det som är bra med Gottsunda inte förstörs, att det som de boende uppfattar som grundläggande kvaliteter inte byggs bort.
Utmed Gottsunda allé och den södra delen av Hugo Alfvéns väg föreslås nu 1 600 nya lägenheter. Den föreslagna bebyggelsen är tät och storskalig. Husen har höjder på mellan 6 och 12 våningar och är placerade så att de ska forma det som kallas Gottsunda stadsstråk. Resultatet är att det i dag välkomnande och karaktärskapande skogspartiet mellan Hugo Alfvéns väg och Blomdahls väg sprängs bort och ersätts av högexploaterade bostadskvarter. I slänten norr om Gottsunda allé vid Linrepevägen planeras en mur av sexvåningshus som stänger in de låga flerbostadshusen och den småskaliga grupphusbebyggelsen norr därom och dessutom skövlar den uppvuxna björkallén.
För att fullt ut förstå nackdelarna med de förslag som har lagts fram är det lämpligt att gå tillbaka till det utvecklingsarbete som kommunen har bedrivit för att få bort Gottsunda från polisens lista över särskilt utsatta områden. Det arbetet har resulterat i ett handlingsprogram, antaget av kommunstyrelsen 2021. I programmet anges att ett av målen är att de boende i Gottsunda år 2030 vill och kan bo kvar i området. I de djupintervjuer som genomförts berättar Gottsundaborna vad som gör att de trivs i området och vad som fick dem att flytta dit. Närheten till naturen och grönskan som är insprängd mellan husen är den enskilt största dragningskraften som lyfts fram. Trots det planerar kommunen nu för att bygga bort de kvaliteter som de boende i Gottsundaområdet säger sig uppskatta mest.
Det ovan nämnda handlingsprogrammet har höga ambitioner om att låta de boendes tankar och idéer få ligga till grund för hur området ska utvecklas. Delaktighet anges som ett prioriterat tema med motiveringen att det stärker områdets lokala identitet liksom människors ansvar och tilltro till varandra och till samhället. Tyvärr ser vi inga spår av delaktighet eller lokalt inflytande i de båda nu framlagda planförslagen. Ingenstans framgår det på vilket sätt de boende i Gottsunda har varit delaktiga i arbetet eller hur planförslagen möter de behov som finns inom området.
Det är vår övertygelse att utbyggnaden av Gottsunda bör ske stegvis där erfarenheterna från de första etapperna läggs till grund för nästkommande steg i omvandlingen. Vi kan lära av kvarteret Flygeln (Henry Wemans väg) där bebyggelsen har en helt annan karaktär än den som nu föreslås längs Gottsunda allé. Det är ett exempel på hur snabbt idéer om stadsbyggnad kan växla. Det visar det olämpliga i att på kort tid göra stora förändringar som är svagt förankrade.
Vid ett möte med närboende från Valsätra nyligen blev det tydligt att förslaget för Gottsunda stadsstråk inte grundar sig på det utvecklingsarbete som har bedrivits för att få bort Gottsunda från listan över särskilt utsatta områden. Enligt närvarande tjänstemän grundar sig förslagets omfattning och utformning i stället på det avtal som kommunen tecknat med staten och regionen om fyra spår, spårväg och ett stort antal bostäder.
Det är alltså fyrspårsavtalet som nu styr utvecklingen av Gottsunda, inte stadsdelens behov eller invånarnas önskemål. Detta trots alla vackra ord i kommunens handlingsplan. När nu byggandet i samhället som helhet minskar kraftigt öppnas dock möjligheten att bryta upp de låsningar som fyrspårsavtalet hitintills har gett. Det är dags att pröva en mer försiktig, stegvis komplettering av Gottsunda. Den kompletteringen ska självklart baseras på delaktighet och stadsdelens behov. Kan vi få se ett omtag där Gottsundas grundläggande värden säkerställs?