Kvarteret Ubbo vid Odinslund har varit föremål för byggplaner i många omgångar, från 1800-talets storstilade planer till den senaste tidens återkommande försök av Stiftelsen Ubbo, som nu är på väg in i ett nytt skede. Författarna till denna debattartikel vill visa att den riktning som stiftelsen har tagit för kvarteret, som snart kan bli verklighet, inte bara är fel och skadlig för området, utan kan bli bättre.
Den aktuella tomten i kvarteret Ubbo har varit obebyggd sedan mitten av 1800-talet då stadsgården som låg där brann ned. I dagsläget finns det på tomten två kulturhistoriskt värdefulla men försummade 1700-talshus och dessutom har tomten främst använts som en tillfällig parkeringsplats, vilket inte är den mest värdefulla användningen och inramningen av en så betydelsefull plats.
Den nuvarande planen att bygga i kvarteret Ubbo är inte ny. Många försök har gjorts sedan 1900-talet och den senaste processen påbörjades redan år 2015. Ansatsen att bygga i sig är inte orätt enligt oss, men vad som föreslås är enligt oss direkt skadligt för platsen och i strid med nuvarande bestämmelser.
Kvarteret utgör det historiska hjärtat för det akademiska och kyrkliga Uppsala och är skyddat som ett riksintresse. Platsen i sig är dessutom skyddad av en lång rad lagar och förordningar, bland annat plan- och bygglagens skydd mot förvanskning av både byggnader och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från en historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Därutöver tillkommer även skyddet i kommunens innerstadsstrategi (2016) och översiktsplan om förbud mot att förvanska kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer samt om att förändringar i befintlig bebyggelse alltid ska ha sin utgångspunkt i platsen.
Vid samrådet och efterföljande granskning av den nuvarande planen under sommaren 2021 inkom hundratals negativa yttranden från både privatpersoner och civilsamhället, vilket tydligt visar vad invånarna tycker om planerna. En lång rad remissinstanser har även uttalat sig kraftfullt mot planerna.
Statens fastighetsverk menar exempelvis att detaljplaneförslaget “banaliserar Uppsalas unika arv och betydelse” och att man kan bebygga och utveckla kvarteret Ubbo på ett sätt som tar sin utgångspunkt i de historiska sammanhangen. Uppsala pastorat motsätter sig inte i princip att bebygga tomten men anser att det förslaget står i klar kontrast med omgivningen och föreslår i stället en byggnad som samspelar med omgivningen.
Med detta sagt är vi dock övertygade om att det är möjligt att både uppfylla samtidens och framtidens behov och att respektera en av Sveriges viktigaste platser, med en gestaltning som går hand i hand med omgivningen och platsens monumentalitet. Vi har därför valt att göra ett motförslag baserat på remissinstansernas utlåtanden för att visa att det faktiskt går att tillföra skönhet även i samtiden. Detta har inte minst prövats och lyckats väl i andra universitetsstäder som Cambridge och Oxford, samt i Göteborg, där det välanpassade Ekmansgatan 5 blev årets Göteborgsbyggnad 2023. Dessa städer har självförtroendet att försköna sina stadsrum, varför ska Uppsala vara sämre?
Vi vill även uppmärksamma läsaren på att sista dag att inkomma med synpunkter på den andra granskningen av detaljplanen var fredag den 12 januari detta år, via kommunens hemsida.