I Gottsunda planeras en mastodontskola. Den kommer att bli en av de största i landet och ha 1 350 elever i årskurs ett till nio. Gottsundaskolan beskrivs som två skolor, men dessa ska byggas samman och samnyttja lokaler, vilket innebär att den nya skolan måste ses som en samlad enhet och bedömas som sådan. För att motverka det gigantiska intrycket av femvåningshusen planeras skolan med så kallade hemvister, vilket är vanligt i dag.
Hemvister har många positiva effekter, men lösningen har även fått kritik för att de inte entydigt skapar grupper med stark identitet och sammanhållning som det är tänkt utan kräver mer arbete av lärarna för att uppnå detta.
En omfattande forskningsöversikt gjord på Linnéuniversitetet visar att vid de lägre årskurserna är inverkan av mindre skola positiv på studieframgången. För elever i årskurs sex till nio är studieresultaten bättre i skolor med upp till femhundra elever än i små skolor. Omfattande studier i USA visar att det inte finns hållbara belägg för exempelvis bättre valmöjligheter eller resurser för större skolor.
Tvärtom klarar sig elever från små skolor bättre i fortsatta studier, har bättre tolerans och respekt samt har mindre våld och beteendeproblem. Forskningen visar således klart att mindre skolor ger bättre studieresultat och social utveckling.
Storleken på den nya skolan riskerar även att bidra till ökad segregation, då föräldrar med valmöjligheter troligen väljer skolor med färre elever. Det genomsnittliga antalet elever i kommunala skolenheter är 226. Motsvarande elevantal i friskolor är 197, vilket är betydligt färre än den planerade Gottsundaskolan.
Frågan om skolors storlek är laddad ock kopplad till ekonomi. Oftast handlar diskussionen om nedläggning av skolor på landsbygden.
Små byskolor som ligger i närheten ställs mot stora skolor i en närbelägen tätort. Med små skolor avser man i den här diskussionen skolor med färre än hundra elever, och med stora skolor de som har ungefär tvåhundra till fyrahundra elever. Dessa skolor har visat sig ha större möjligheter att attrahera lärare, bättre ekonomi och bra studieresultat. Många skolor med färre än hundra elever har därför lagts ned vilket bidragit till debatten.
Det är intressant att notera att debatten och forskningen om skolstorlek har handlat om skolor som har färre än 500 elever. Långtidsutredningen som presenterats för regeringen anger att en ”optimal” skolstorlek ur ekonomisk synvinkel är tvåhundra elever för en skola för årskurs ett till fem, och fyrahundra på en skola för årskurs sex till nio.
De flesta kommuner verkar ha förstått det, och därför ser det ut så i landet. Av dagens 4 800 skolor går 60 procent av eleverna i skolor av den storleksordningen.
Ekonomiska effekter av skolor med betydligt fler elever för mycket större skolor finns inte enkelt redovisade. Det finns nästan inga skolor av den storlek som planeras i Gottsunda. Gottsundaskolan kanske blir Sveriges största grundskola.
Skolor av den storleken är undantag, och det är fel att experimentera med barnen i Gottsunda och pressa in så många elever på ett så litet trångt område.
Gottsunda är sedan flera år ett särskilt utsatt område som kräver extra ordinära insatser. Att i det läget bygga en mastodontskola riskerar att öka de problem som finns i området.
Nya Gottsundaskolan måste därför minskas och planeras så att den kan skapa ökad trygghet och integrationen i området.