Efter massakern den 7 oktober har rapporteringar till FN:s kontor för samordning av humanitära frågor om våldsamma attacker utförda av israeliska bosättare mot palestinier eskalerat. I början av februari rapporterade BBC att runt 370 palestinier ska ha dödats på Västbanken sedan den 7 oktober, och att varav minst åtta av dem dödats av israeliska bosättare.
Det extrema våldet, tvångsförflyttningarna av människor och byar samt förstörelsen av egendom hotar säkerheten och stabiliteten på Västbanken. I sin tur omöjliggör detta skapandet av en hållbar fred mellan Israel och Palestina och en framtida tvåstatslösning. Den svenska regeringen och EU:s medlemsstater behöver därför, precis som USA och Storbritannien, införa sanktioner mot de israeliska bosättarna.
Bosättarrörelsen har sitt ursprung från sexdagarskriget 1967 då Israel ockuperade bland annat östra Jerusalem, Västbanken och Golanhöjderna. Sedan dess har man byggt bostäder för israeler på den ockuperade marken genom att tvinga bort palestinier, under hot och våld, från land som rättmätigt är deras. I dagsläget finns det drygt 700 000 israeliska bosättare och Västbanken är det området där bosättningsrörelsen fortsätter att växa som mest.
Den israeliska regeringskoalitionens högerflank har sedan dess tillträde i november 2022 dessutom verkat för en ännu mer expansiv bosättningspolitik. Israeliska nyhetskällor har rapporterat att den högerextrema regeringen planerar ytterligare över 3000 nya bosättningshem i Ma’ale Adumin. Detta kan inte accepteras och den svenska regeringen bör tillsammans med EU gå ut och tydligt ta avstånd från dessa planer.
De israeliska bosättningarna i östra Jerusalem, på Västbanken och vid Golanhöjderna anses vara olagliga och ses som ett brott mot den fjärde Genevekonventionen av en överväldigande majoritet av det internationella samfundet, inklusive Sverige. Trots omfattande fördömanden av utbyggnaden har Israel fortsatt expandera dessa samhällen. Det visar på ett fortsatt israeliskt förakt mot internationell lag och den regelbaserade internationella ordningen.
Utbyggnaden av dessa bosättningar utgör dock inte bara ett hot mot den palestinska befolkningen, utan underminerar även civila israelers säkerhet genom att höja spänningen i regionen. Även om det finns israeliska röster som menar att bosättningarna är en nödvändig säkerhetsåtgärd, är det uppenbart att de bidrar till det motsatta. Genom att införa hårda sanktioner, samt inrese- och visumförbud mot israeliska bosättare kan Sverige och EU visa tydligt att fortsatt utbyggnad av bosättningar inte kommer att tolereras.
De sanktioner och visumförbud som har annonserats av USA och Storbritannien är ett viktigt första steg för att stoppa utvidgningen av de israeliska bosättningarna. Tyvärr finns det dock en risk att dessa restriktioner inte blir tillräckligt omfattande för att få någon kännbar effekt. Därför behöver även Sverige och EU:s medlemsstater ansluta sig till initiativet. Dessa sanktioner bör dessutom rikta sig mot fler individer inom bosättarrörelsen än bara de mest aggressiva aktörerna. Ett omfattande sanktionspaket kan få en kännbar effekt som både straffar de mest våldsamma bosättarna och avskräcker utbyggnaden av nya sådana.
Utbyggnaden av de israeliska bosättningarna är ett tydligt brott mot internationell rätt och hotar både israeler och palestiniers säkerhet och frihet. Det är därför uppenbart att omvärlden behöver göra mer. Ekonomiska sanktioner samt ett inrese- och visumförbud för bosättarna är oundvikliga steg för den svenska regeringen och EU att ta om det på sikt ska gå att uppnå en tvåstatslösning som säkrar både israelers och palestiniers rättigheter.