Ett av de största misslyckande i skolan är alla hemmasittare som inte känner att skolan är till för dem men också de tusentals elever som inte får det stöd de behöver i skolan. Att 16-17 procent av alla nior årligen lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan bekräftar att mer måste göras för att förhindra utslagningen i skolan. Vi ser omfattande skillnader i kunskapsresultat även i en och samma kommun där en skola kan ha 100 procent godkända elever till skolor med endast 30 procent godkända elever.
Skolan har också andra problem som direkt påverkar undervisningens kvalitet. Andelen obehöriga lärare har sedan 2014 ökat och det är fler som idag undervisar eleverna i skolan som inte är utbildade lärare samt saknar ämnesbehörighet. Tack vare Liberalerna har det statliga stödet för fortbildning för att öka andelen behöriga samt ämnesbehöriga förstärkts och förlängts, men mer måste göras.
Den absolut viktigaste faktorn för att lyfta kunskapsresultaten är tillgången på utbildade behöriga lärare. Regeringen har inte prioriterat kvalitetsfrågorna i skolan och lärarna. Den pedagogiska segregationen är ett allvarligt problem som särskilt drabbar elever som bor i socioekonomiskt tyngre områden. På de skolorna är andelen obehöriga lärare högre, kunskapsresultaten lägre och skolorna har ofta mer problem med brister i studiero och hög läraromsättning.
Skillnaderna i skolan och i klassrummet blir också tydliga beroende på kommunens ambition. Därför har vi i decennier kritiserat det socialdemokratiska beslutet 1989 att kommunalisera skolan. Det har sänkt läraryrkets status och bidragit till oacceptabla skillnader i villkor, resurser och möjligheter. Lärare och rektorer har inte samma förutsättningar och eleverna erbjuds stöd i den mån den lokala ekonomin tillåter. Så ska det inte vara. Skolan är en statlig angelägenhet och staten måste enligt oss överta huvudmannaskapet för skolan men också ansvaret för lärarna och eleverna.
Efter trettio års debatt fick Liberalerna i december 2020 igenom en utredning som ska ta fram ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap. Vi vet att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet är emot statligt huvudmannaskap, därför kommer utredaren inte lämna konkreta lagändringsförslag inom sitt direktiv. Oavsett detta är utredarens arbete centralt för att kunna genomföra denna reform inom några år. Att fortsätta försvara dagens kommunaliserade skola som vi menar har misslyckats i sitt uppdrag är inte en väg fram. Liberalerna har nu också ett brett stöd i denna fråga; lärarfacken är i princip helt överens vilket är nytt, skolledarna, eleverna, lärarna vill precis som vi se att staten övertar ansvaret för skolan.
Skolan står inför stora utmaningar de närmaste åren. Vi har en stor lärarbrist på 45000, vi har en pedagogisk segregation där elever som mest behöver de utbildade lärarna inte alltid får det, vi har brister i skolans arbete kring studiero och vi har bristande genomströmning på lärarutbildningen. Liberalerna menar också att kontrollen av skolor med återkommande brister måste skärpas så att det blir enklare att stänga ner dessa. Skolor med extremister och radikalister i ledningen måste stängas ner omedelbart, detta har vi drivit i flera år men ännu har ingenting hänt politiskt.
Staten kan för sin del inte bara vara garant för bättre villkor utan också för kompetensförsörjning, fortbildning och en tydligare uppföljning av kvaliteten i skolan. Staten kan också bättre garantera att elever med särskilda behov, plats i särskild undervisningsgrupp eller i resursskola också får det och att ekonomin aldrig blir ett hinder för att ge alla barn likvärdiga chanser i skolan. Liberalernas uppmaning till regeringen är därför att inte stoppa utredningen om statligt huvudmannaskap.
Det är känt att vi var det enda partiet i dåvarande Janauariavtalet som drev igenom detta i förhandlingen då punkten kommer från Liberalernas skolpolitik. Men vi hoppas att Thomas Perssons utredning får slutföra sitt uppdrag och överlämna sitt material enligt plan våren 2022, i god tid innan valet. Det återstår mycket arbete inför en sådan viktig nödvändig reform och Liberalerna kommer aktivt söka brett politiskt stöd för en sådan förändring.