Regeringen planerar att höja räntan på studielånet 2023. En aviserad höjning som går stick i stäv med ambitionen att minska snedrekryteringen till svenska lärosäten.
Sverige generösa studiemedel med en bidragsdel och en lånedel med låg ränta har var en viktig del för att arbetarklassens barn ska studera vidare på högskola. I CSN:s undersökning om studenter skulle studerat utan studiemedel är det 66 procent av studenterna med lågutbildade föräldrar och 44 procent av dem med högutbildade studenter som troligen inte skulle studerat utan studiemedelssystemet. Studenter också mer benägna att ta lån ju högre utbildning deras föräldrar har.
I en tid när den sociala snedrekryteringen till högskolan ökar borde vi inrikta politiken på att minska snedrekryteringen, inte öka den ytterligare genom att ta beslut som får dem som är tveksamma till att skuldsätta sig att avstå från att låna under studietiden. Det risker dels att leda till en ännu högre snedrekrytering, dels till fler studenter som väljer att arbeta vid sidan om studierna för att undvika lån.
Redan i dag är det vanligare att studenter med lågutbildade föräldrar finansierar sina studier genom arbete. Det är också denna grupp som i lägre grad klarar av sina studier. Arbetet kan alltså påverka studierna negativt.
Studiemedelssystemet borde underlätta för arbetarklassens barn att studera vidare. Nu väljer regeringen att försvåra. Vänsterpartiet säger nej till regeringens förslag om att höja räntan på studielånet och vill i stället se åtgärder som minskar snedrekryteringen till högre utbildning.
Lika tillgång till utbildning är en fråga om rättvisa och jämlikhet. Breddad rekrytering och ökad mångfald måste vara viktiga mål för högskolan. För att minska den sociala, etniska och könsmässiga snedrekryteringen inom den högre utbildningen krävs förändringar inom en rad områden, utöver studiemedelssystemet. Det krävs utökade satsningar på kvaliteten för att bland annat möta de behov som nya grupper studenter har. Dessutom fordras ett öppet, flexibelt och tydligt antagningssystem som inte sorterar bort sökande till högskolan utifrån deras bakgrund.
Under pandemin har snedrekryteringen ökat. För att möta pandemin och arbetslöshet byggdes högskolan ut under 2020. De med högutbildade föräldrar är de som i högre grad än andra grupper sökt sig till högskolan under pandemin.
Fler insatser måste göras för att snedrekryteringen till högre utbildning ska brytas. Sådana insatser kan exempelvis vara att använda lokalt beslutade urvalsregler och basår.
I dag får lärosätena använda lokala beslutade urvalsregler på högst 30 procent av platserna. En undersökning från 2019 visar att lokalt beslutade urvalsgrunder bland annat gynnar kvinnor, personer med föräldrar med låg utbildningsnivå samt gynnar genomströmningen. Det finns alltså mycket som talar för att lokalt beslutade urvalsgrunder minskar snedrekryteringen när de utformas på rätt sätt. För att bredda rekryteringen borde Sveriges lärosäten i högre utsträckning använda lokalt utformade urvalsgrunder.
Basår är behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning och används i dag för att ge behörighet att söka till bristyrken inom vård och teknik. Utvärderingar av basåret visar bland annat att basårsutbildning inneburit en breddad rekrytering till ingenjörsprogrammen. Andelen studenter från studieovana hem och andelen som gått en yrkesutbildning på gymnasiet har ökat sedan basåret infördes. Basårsutbildningar bidrar alltså inte bara till fler studenter på utbildningarna inom bristyrken utan också till breddad rekrytering. Ett sätt att minska snedrekryteringen vore därför att pröva basår som ingång till fler program än bristyrken.
Mycket av arbetet med att minska snedrekryteringen ligger på lärosätena själva men även regeringen och statliga högskoleverken har mycket kvar att göra. Höjningen av räntan på studielånet måste stoppas och det är dags att höja ambitionsnivån för att minska snedrekryteringen till högre utbildning.