I somras rankade tidskiften Newsweek världens 100 bästa sjukhus. Akademiska sjukhuset var ett av endast två svenska sjukhus som hamnade på denna lista. Newsweeks rankning är inriktad på medicinsk kvalitet. När Dagens Medicin i början på året rankade sjukhus i Sverige kom Akademiska sjukhuset på sista plats bland svenska universitetssjukhus. Vad beror detta på?
Svaret finns i de politiska beslut som har fattats i regionen under de senaste 20 åren. Oavsett färg på den politiska majoriteten så har huvudbudskapet inför varje mandatperiod varit att Akademiska sjukhusets budget måste komma i balans – budget i balans har blivit ett självändamål. Djupare analyser av orsakerna till sjukhusets återkommande underskott har uteblivit. Följden har blivit besparingsåtgärder med kortsiktiga mål och detta har sannolikt förvärrat situationen för sjukhusets ekonomi.
Under den förra mandatperioden tillsattes en sjukhusledning som med kraft tog sig an de uppdrag politikerna hade beslutat om. Denna ledning kom att fatta ett flertal beslut som ytterligare begränsade möjligheter att ta emot patienter. Besluten som fattades ledde till förändringar som innebar sämre arbetsvillkor för vårdpersonalen. Detta har gjort det svårare att rekrytera personal och konsekvensen av detta är en mer eller mindre konstant brist på vårdplatser. Att Akademiska sjukhuset ofta är full- eller överbelagt gör det svårare för personalen att arbeta effektivt då stora mängder arbetstid får läggas på att planera om den dagliga verksamheten och omdisponera resurser. Riks- och regionvård, som är en viktig del i sjukhusets finansiering, drabbas också av vårdplatsbristen då tillgängligheten begränsas. Detta ledde till Akademiskas sistaplats i Dagens Medicins senaste sjukhusrankning.
Att Akademiska sjukhusets ekonomi för tillfället inte är bra har knappast undgått någon. Denna situation är inte unik för sjukhus i Sverige. Det som är mer oroväckande är att Akademiska sjukhuset, tills relativt nyligen, har haft en ganska stabil ekonomisk situation, om än med minusresultat på ganska likartad nivå. De senaste åren har dock läget försämrats med allt större underskott.
Denna dramatiska ökning är sannolikt ett resultat av de beslut som fattats av den förra sjukhusledningen på uppdrag av politikerna. I stället för att dra lärdom av dessa misstag vill den nuvarande politiska ledningen driva igenom ett mycket hårt sparkrav på kort tid. Detta skall göras under en pandemi där det blir mycket svårt att göra insiktsfulla analyser av vad olika besparingsåtgärder får för konsekvenser för sjukhusets möjligheter att erbjuda vård. En bra budget måste vara baserad på tillförlitlig information men under rådande omständigheter finns inte sådan information.
Att vara regionpolitiker i Uppsala innebär ett stort förtroende: det ytterst ansvaret för ett av världens 100 bästa sjukhus! Detta ansvar innebär inte bara ansvar för att hålla budget utan också att skapa förutsättningar för att Akademiska sjukhuset skall kunna fortsätta att utvecklas. För en sådan utveckling behövs en stabil ekonomisk grund och långsiktiga mål som är hållbara över flera mandatperioder. Med ett längre perspektiv på sjukhusets framtid kommer det att finnas goda möjligheter till rekrytering av alla de professioner som behövs för att även i framtiden kunna erbjuda regionens invånare vård i världsklass.
Att vara regionpolitiker i Uppsala innebär också att hålla regionens invånare informerade om Akademiska sjukhusets framgångar och att det är en sjukvårdsresurs som vi gemensamt förvaltar istället för att framställa sjukhuset som en ekonomisk belastning för regionen och dess invånare.
Om Uppsalas regionpolitiker tar sig an dessa uppgifter så skapas det förutsättningar för att sjukhusets ekonomi kan utvecklas i rätt riktning och att Akademiska sjukhuset uppfattas som en spännande och attraktiv arbetsgivare!