När elever och föräldrar ska välja skola i vår kommer de inte själva kunna ta reda på hur många behöriga lärare en skola har eller hur många elever som når gymnasiebehörighet. Statistiken har hemligstämplats. Orsaken är att vårt offentliga skolsystem krockar med de lagar och regler som gäller för privata företag och börsbolag.
Statistiken har efter en dom i Kammarrätten i Göteborg hemligstämplats. Uppgifter om bland annat friskolors elevsammansättning och betyg anses vara affärshemligheter som inte ska lämnas ut. Lyckligtvis finns det redan ett färdigt förslag som på kort tid skulle lösa problemet. Ett förslag som dessutom skulle ge oss medborgare verklig insyn i de helt skattefinansierade friskolorna. Så sent som för fem år sedan var alla partier överens om att offentlighetsprincipen ska gälla också fristående skolor, men sedan dess har Centerpartiet ändrat sig. Det är dags att väljarna får en förklaring.
Först meddelade Annie Lööf att ett införande av offentlighetsprincipen i friskolesektorn skulle hota det privata näringslivet. Senare har Centern ändrat sig och menar nu, genom sina ledamöter i utbildningsutskottet, att det handlar om omsorg om de små friskolorna, främst föräldrakooperativ och ideellt drivna skolor. De idéburna skolorna reagerade kraftfullt på detta. De klargjorde att skolan ägs av svenska folket och ägnar sig åt myndighetsutövning. "Det gör att uppgifterna självklart ska vara offentliga", sade Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund i en kommentar. De små friskolorna vill hellre ha insyn i hela friskolesektorn än Centerpartiets ”omsorg”.
Centerns förslag för att statistiken ska bli tillgänglig igen är nu i stället en så kallad sekretessbrytande regel i Offentlighets- och sekretesslagen. Det är vad Statistiska centralbyrån (SCB) och Skolverket föreslagit som lösning om inte offentlighetsprincipen införs. Men en sådan lösning kommer att ta tid. Varken SCB eller Skolverket har utrett konsekvenserna av en sådan ändring för andra myndigheter, för enskilda eller företag. Först måste alltså frågan utredas. Den ska remissbehandlas och prövas av lagrådet innan ett förslag kan läggas fram till riksdagen. Om det ens går att genomföra. Det vet vi inte innan konsekvenserna är utredda. De flesta av oss inser nog att lagar som handlar om integritet och sekretess måste hanteras med stor varsamhet. Det måste helt enkelt vara komplicerat och ta tid att ändra sekretessregler som avser uppgifter om enskild.
Centerns förslag är alltså riskfyllt. Både för att konsekvenserna av ändringar i sekretesslagen är svåra att överblicka och för att det riskerar att ta lång tid. Skolverket skriver i sitt yttrande att offentlighetsprincipen skulle lösa problemet. De skriver dessutom att det redan finns "ett beredningsunderlag i form av en lagrådsremiss för en sådan lösning". Offentlighetsprincipen i fristående skolor är utredd och remissbehandlad. Den har fått synpunkter av lagrådet, utretts och remissbehandlats igen. Det är svårt att begripa varför centern hellre riskerar vårt skolsystem med en komplicerad och tidskrävande lagstiftningsprocess än att införa ett färdigt förslag.
Vad säger Solveig Zander, Johan Örjes och Jonas Petersson, som alla tre representerar C i vårt län? Är det inte rimligt att skattebetalarna i Uppsala får veta hur det hur det står till med lärartätheten på Kunskapsskolan? Ska inte medborgarna kunna få reda på hur mycket av skolpengen från Uppsala som Engelska skolan använder till etablering i andra kommuner? Ska verkligen friskolorna få fortsätta hantera sina köer helt utan insyn i hur urvalen faktiskt görs? Minnesgoda Uppsalabor minns skandalen rund Doctrina-gymnasiet. Kommunen stod för alla pengar, men hade ingen insyn och kunde inte agera. Ska vi ha det likadant om det händer igen? Och vill verkligen Centerpartiet om två år möta väljare som tvingats göra skolval i blindo?