Näringslivet i Uppsala står inför några riktigt expansiva år. Tusentals nya jobb kommer att skapas. Men det är svårt att rekrytera. För att kunna rekrytera behöver pendlingsmöjligheterna vara goda, fler bostäder byggas och arbetsmarknaden fungera. Under den senaste veckan har det inte fungerat alls. Tusentals hårt prövade pendlare har stått fastfrusna på perrongen och förgäves väntat, och väntat, på tåg som till slut ställts in.
Mitt under det värsta trafikkaoset presenterade Trafikverket ett nytt förslag till nationell plan för hur 799 miljarder kronor ska investeras i ny infrastruktur i landet fram till år 2033. Regeringen beslutar om planen i maj 2022.
Senast det begav sig, år 2017, firade vi här i Uppsala att 2,4 miljarder kronor avsattes till den första etappen på fyrspår från Uppsala C till Bergsbrunna. Ett fyrspår som skulle växla upp utvecklingen i hela landet, underlätta pendling, möjliggöra kompetensförsörjning, minska utsläppen och, inte minst, skapa förutsättningar för många fler bostäder. 48 000 bostäder för att vara exakt, fördelat på 33 000 i Uppsala till år 2050 och 15 000 i Knivsta till år 2057.
Ett helt unikt avtal tecknades mellan staten, Uppsala, Knivsta och Region Uppsala. Det var löftet om nya bostäder som fällde avgörandet. Inga bostäder, inga spår. Inga spår, många färre bostäder. Statens löfte var att nästa etapp, från Bergsbrunna till länsgränsen, skulle finansieras i kommande plan och hela fyrspåret färdigställas till år 2034. Uppsalapaketet tog form.
Handelskammaren har drivit denna fråga mycket hårt genom åren. Fyrspåret får landets viktigaste tillväxtnod mellan Stockholm-Arlanda-Uppsala att fungera bättre. Löfte om fyrspår ger också den långsiktighet och förutsägbarhet som gör att näringslivet vågar satsa och investera.
Vi har stor respekt för Trafikverkets svåra uppdrag. Pengarna kan aldrig täcka alla behov. Desto viktigare att prioritera investeringar som ger störst effekt.
Trafikverkets förslag har fått många att sätta pendlingskaffet i halsen. Det nya beskedet är att planering av fyrspåret ska fortsätta, men med samma medel som anslogs redan för fyra år sedan. Några nya pengar till fyrspåret finns inte i sikte förrän under nästa planperiod. Av förslaget framgår tydligt att 82 procent av finansieringen, över 10 miljarder kronor, ligger bortom 2033 (s.115 i förslaget). Samtidigt anges att utrymmet efter 2033 redan är ordentligt övertecknat.
Vi kan inte dra någon annan slutsats än att fyrspåret kommer att försenas. Oklart hur länge. Till 2035? 2037? Ännu längre?
Höghastighetstågen är den gökunge på minst 295 miljarder kronor som trängt undan många viktiga objekt ur planen, precis som flera bedömare varnat för. Fyrspåret kostar ungefär 5 procent av hastighetstågen och uppvisar en betydligt större nytta.
Fyrspåret är av absolut största vikt för att arbetsmarknaden i Stockholm-Uppsala ska fungera och för att den positiva utvecklingen i landets norra delar ska kunna kopplas ihop med huvudstaden och Arlanda. Att fyrspåret är så kraftigt underfinansierat är ett svek mot utvecklingen och tillväxten hela landet.
Vi kan egentligen inte betrakta Trafikverkets förslag som något annat än ett olycksfall i arbetet. Vi utgår från att regeringen kommer att infria tidigare löften, utfästelser och avtal om fyrspår.