Tony är säker på att det är hans svåra hörselnedsättning som gör att han inte kan hitta ett jobb. Bara en gång har han kallats till intervju.
Lisa hoppas att hennes vuxne son som hon vårdar ska dö före henne. Hon vet inte hur det ska gå för honom den dag hon själv inte längre orkar.
När Måns åkte på semester med sin familj klappade en medresenär på hans huvud och sade till hans fru att det var snällt av henne att hon tog med en sådan på resa.
Allt för många människor med funktionsnedsättning är åsidosatta i dag, och detsamma gäller deras anhöriga.
De lever i skymundan. Människor som de senaste åren har förlorat sin frihet måste ovillkorligen få sina liv tillbaka. Det finns otaliga återställningar och förbättringar som måste göras. Stödet är för klent och bördan ofta tung. Myndigheten för delaktighet har påvisat hur det ser ut. Nästan varannan skattar sitt allmäntillstånd som dåligt, många får mindre vård och äldre läkemedel. Diabetes, dåliga tänder, värk, astma, psykisk ohälsa och högt blodtryck är vanligare än hos andra. Det behövs betydligt mer kunskap om detta inom hälso- och sjukvårdens personal.
Vi liberaler vill se riktade hälsoundersökningar för att upptäcka ohälsa och behandla den tidigt.
Närstående går på knäna – nästan dubbelt så ofta som andra drabbas de utmattning, fysisk svaghet och kognitiva besvär. Syskon blir osynliga och till barn med funktionsnedsättning drabbas hårt. Åldriga föräldrar hamnar ofta i ekonomisk kris då de tar ett stort föräldraansvar långt efter att barnen blivit vuxna. Kraften sinar när myndighetskontakter, regelverk och blanketter närapå är oändliga.
Vi vill att staten stärker närstående i alla åldrar, avlastar mer och tar ansvar för stöd till föräldrar som inte längre orkar, gärna med hjälp av civilsamhället men med klart statligt ansvar.
Vi vill att Försäkringskassan, sjukvården, Arbetsförmedlingen och kommunerna ska bli skyldiga att samarbeta med en ansvarig kontaktperson till den enskilde. De största ohälsoproblemen kan nämligen inte lösas inom sjukvården, utan är ett gemensamt samhällsproblem.
Forskning visar att den dåliga hälsan hos människor med funktionsnedsättning till stor del beror på låg utbildning, arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, kränkningar och ensamhet.
De får inte jobb, har ofta låg inkomst och tunn ekonomisk marginal. De som inte vare sig har kolleger eller fikarum hamnar i sitt eget utanförskap. Fler behöver kunna trivas och lyckas i skolan och hitta ett jobb med lön och arbetskamrater. Det måste bli ett slut på isoleringen.
I skolan borde vissa problem enkelt kunna avhjälpas, till exempel stärkt kunskap om funktionsnedsättningar och rätt till hjälpmedel vid nationella prov.
För att ta ett helhetsgrepp ser vi nu över inkluderingsbegreppet i skollagen. Vi vill anpassa undervisningen och skolmiljön när elever slutar gå till skolan och riskerar hamna i permanent utanförskap. Skolor ska vara tillgängliga och välkomnande för elever, lärare och föräldrar med funktionsnedsättning.
Det måste bli enklare och mer flexibelt att ha arbetsinkomst och aktivitetsersättning samtidigt, oavsett om de omfattas av LSS eller ej. Daglig verksamhet ska finnas för alla med omfattande funktionsnedsättning. Detta kräver fler kontaktpersoner, mer ledsagning och mer personlig assistans.
På område efter område behöver vi riva hinder och skapa möjligheter. Under alliansen prioriterades för första gången folkhälsa inom funktionshinderspolitiken.
Nu behöver regeringen prioritera ohälsan bland personer med funktionsnedsättning.
Samhället får inte ha gränser för vad en människa får åstadkomma. Alla har rätt till hälsa, utbildning och möjligheter. Varje människa har rätt att bli sitt allra bästa jag.