Uppsala kommun måste höja insatserna för att fler barn från socioekonomiskt utsatta områden ska bli en del av ungdomsidrotten. Att fler barn idrottar gynnar regionens utveckling, ökar samhörigheten, förbättrar barns hälsa och slipar ner trösklar mellan olika samhällsgrupper. Bakom uppmaningen står initiativtagarna till projektet Gameplan.
Uppsala var en av de första kommunerna att ta fram ett program för elitidrott. Elitidrott Uppsala är ett partnerskap mellan Uppsala kommun, Uppsalas arenor, idrottsförbund, universitetet och näringslivet. Programmet ska skapa bättre förutsättningar för regionens elitidrottslag att prestera toppresultat. Ett välkommet och bra initiativ såklart. För vem tycker inte att det är härligt att sola sig i elitlagens framgångar?
Medan elitidrotten är underhållning är ungdomsidrotten en samhällsviktig funktion. Ungdomsidrotten är bra för barns hälsa. Att samlas och idrotta, att bli sedd av tränare och lagkamrater motverkar mental ensamhet, höjer individernas välmående och självkänsla.
Vad är idrottens mittpunkt? Det som nästan alla som idrottar eller idrottat återkommer till är gemenskap. Att vara del av ett lag – oavsett om det handlar om individuella eller kollektiva prestationer – skapar trygghet, delaktighet och just gemenskap.
Vi menar att det är dags att höja insatserna rejält, inte minst från Uppsala kommuns sida, men även av näringslivet och andra intressenter.
Varför ska kommunen öka insatserna till ungdomsidrotten i tider med rekordstor inflation, plågsamma elpriser och ökad gängkriminalitet? Jo, för att nya siffror från Riksidrottsförbundet (RF) visar tydligt hur barn i socioekonomiskt utsatta områden inte har tillgång till ungdomsidrott på samma sätt som barn i områden med starka socioekonomiska förutsättningar. Klyftorna växer helt enkelt och Uppsala är inget undantag.
De senaste siffrorna från RF, som SVT publicerade i mars 2023, visar att 39,6 procent av alla ungdomar i Sverige just nu är aktiva i en idrottsförening: 42,4 procent av pojkarna och 36,7 procent av flickorna.
I Uppsala kommun är snittet 37,3 procent av alla ungdomar (40,9 procent av pojkarna och 33,8 procent av flickorna). Det kan jämföras med områden som södra Valsätra-norra Gottsunda där snittet är 18,6 procent (26,8 procent av pojkarna, 9,2 procent av flickorna) och västra Gränby med ett snitt på 20,8 procent (29,7 procent av pojkarna, 11,4 procent av flickorna).
Ett sätt att minska utanförskap, öka förståelsen för olika bakgrund och förutsättningar är att slussa in barn i föreningslivet. Göra idrotten tillgänglig för alla på riktigt.
Uppsala Baskets förebildsprojekt Gameplan är ett bevis på att det går att inspirera och stötta ungdomar att bli en del av ungdomsidrotten. Varje dag, varje vecka året runt genomför vi kostnadsfria aktiviteter i anslutning till skolor i Gränby, Gottsunda och Stenhagen.
Vi tror att vi har hittat formeln för att lyckas nå många barn och ungdomar som ofta inte har råd och därför står utanför och tittar på. Tack vare Gameplan är det många ungdomar som från socioekonomiskt utsatta områden som tagit klivet vidare till att spela basket i organiserad form. Vår ungdomsförening har under 18 månader vuxit till 1 200 medlemmar från 650. Antalet ungdomslag har ökat till 75 från 40.
Vi har visat att det går att locka barnen till idrotten i områden men många samhällsutmaningar. Familjernas ekonomi är generellt sämre, möjligheten att ställa upp som tränare och skjutsa barn till aktiviteter är begränsade.
Vi tror att följande insatser kan få ungdomar att idrotta och bidra till ökad trygghet och mindre kriminalitet:
- Höj ersättningen till föreningar inom stödet #allaskaharåd (RF Sisu Uppland). I dag är det på 20 000 kronor per förening men det är räcker inte om en ideell förening attraherar över 100 individer som har behov av ekonomiskt stöd.
- Sänk hallhyrorna (Uppsala kommun) kraftigt, framför allt i socioekonomiskt utsatta områden.
- Kommun och näringsliv kan ge mer finansiellt stöd till projekt som Gameplan, men också dess positiva följd gentemot ”ordinarie” ungdomsidrott.
- Att våra lokalpolitiker tar frågan på allvar och ser de samhällsekonomiska effekterna av en väl fungerande ungdomsidrott i utsatta områden.
Ska Uppsala ta ett krafttag för att fler barn ska engagera sig i regionens idrotts- och föreningsliv? Utan betänketid är det lätt att svara ja på frågan. Även med lite mer betänketid borde svaret vara detsamma. En växande och frisk ungdomsidrott gynnar ett expansivt Uppsala. Få blir elitspelare, fler blir läkare, advokater, lärare, entreprenörer, författare, musiker, tränare och företagsledare. Vi har inte råd att stänga ute barn som inte har råd.