Det minsta nationella programmet i gymnasieskolan är det humanistiska (Hum). Läsåret 2022/23 hade samhällsvetenskapsprogrammet (Sam) 22 100 elever i årskurs 1, medan det humanistiska endast fick 600. Hum finns i dag endast i ett 40-tal av de cirka 260 kommuner i Sverige som anordnar gymnasieutbildning. Detta innebär att 220 av Sveriges kommuner inte har möjlighet att erbjuda sina elever ett språkligt och kulturhistoriskt program.
Flertalet elever som är intresserade av samhällsvetenskap, språk och övrig humaniora söker sig främst till Samhällsvetenskapsprogrammet. Humanistiska programmet är nämligen så konstruerat att studievägledare och niondeklassares föräldrar tvekar att rekommendera det till den yngre generationen, eftersom Hum:s huvudmän inte alltid på grund av programmets litenhet har möjlighet att tillhandahålla de tillvalskurserna (till exempel Matematik 2, Matematik 3, Naturkunskap 2), som efter elevernas examen är en förutsättning för omedelbar högskolebehörighet till ett flertal eftersökta högskoleutbildningar. Till den komplicerade bilden hör också att vissa elever sägs välja nuvarande Hum för att ”slippa” matematik, ett ”negativt val” som vissa läroplansexperter säger sig vilja värna om.
Ett annat problem för ett litet program som Hum är också att man – utan att åstadkomma större merkostnader och schematekniska problem – måste tillgodose Hum-elevernas behov av ett rimligt antal valbara språk och språksteg.
På Sam kan i dag tre inriktningar inrättas: Beteendevetenskap, Samhällsvetenskap samt Medier, information och kommunikation. Vid skolenheter med Sam finns efter skolhuvudmans beslut i allmänhet två av dessa inriktningar representerade.
Bland Sam:s drygt 22 000 elever i årskurs 1 finns som framgått en hel del elever som är intresserade av såväl samhällsvetenskap som språk och andra humanistiska ämnen. Regeringen bör därför vid elevernas val av inriktning för årskurserna 2 och 3 göra det möjligt att även välja en inriktning Språkvetenskap och historia. Fördelen med inrättande av denna inriktning är att språkligt och historiskt engagerade elever på Sam får en möjlighet att prioritera dessa sina specialintressen vid inriktningsvalet. Den språkintresserade kan till exempel vilja lära sig språk på ett djupare och bredare sätt än på övriga program.
Den andra fördelen med inriktningen Språkvetenskap och historia är att dess språk- och historie-intresserade elever efter avslutade gymnasiestudier på Sam får en omedelbar högskolebehörighet till ett antal eftertraktade högskoleutbildningar, till exempel till psykolog, socionom och klasslärare.
Med den nya inriktningen på Sam får gymnasieskolorna goda förutsättningar för att synliggöra kurserna i språk och historia för fler samt informera om utbildningarna, eftersom eleverna inte påbörjar inriktningsstudierna förrän i årskurs 2. Språk- och historieämnena kommer inte heller att tappa sin identitet, eftersom examensmålen för inriktningen efter behov kan överföras dit från tidigare utbildningsverksamhet.
Enligt EU:s språkrekommendationer bör medborgare i ett EU-land behärska två språk utöver sitt modersmål. Förmågan att kunna kommunicera på flera språk är en stor tillgång för såväl enskilda som organisationer och företag. Tyska är det mest talade modersmålet i EU och ungefär 90 miljoner personer, eller 18 procent av EU:s befolkning, har det som modersmål. Mellan 60 och 65 miljoner EU-medborgare har engelska, franska eller italienska som modersmål.
Inriktningen Språk tillhörde före gymnasiereformen 2011 ett då övergripande samhällsvetenskapsprogram. Vi bör gå tillbaka till den ordningen. Regeringen bör inrätta en inriktning Språkvetenskap och historia på samhällsvetenskapsprogrammet för att på så sätt säkra bättre möjligheter till språkstudier för fler gymnasielever, vidare för att humanioraintresserade elever som valt denna inriktning ska få en omedelbar behörighet till ett antal eftertraktade högskoleutbildningar. Inriktningen bör självfallet kunna inrättas på SAM även hos skolhuvudmän, som tidigare inte haft ett humanistiskt program.