Speciallärare och specialpedagoger i Uppsalas kommunala skolor bekräftar de konsekvenser rektorer påvisat. Alla elever får inte det stöd de behöver. Skolan har haft flera tuffa år utifrån kommunens rådande ekonomiska förutsättningar och en pandemi på det. Vi är allvarligt bekymrade för ökande kostnader för exempelvis mat och hyror och oroas över konsekvenserna för elever och personal i kommunen. Grundbeloppet räknas upp men i praktiken blir det en stramare budget.
Beloppet som följer varje elev skall täcka skolans ordinarie utgifter och kostnader för särskilt stöd. Där finns elever med stora, ibland omfattande, behov. Strukturersättning grundar sig på skolans socioekonomiska elevsammansättning. Statsbidrag kommer och går. Tilläggsbelopp är tidskrävande att skriva och mycket svårt att få. Detta trots elevs dokumenterade behov av extraordinära stödinsatser. Elev i förskoleklass ges ofta avslag på denna ansökan med motivering om ny miljö och nya förutsättningar. Detta trots vetskap om stort behov av vuxenstöd i förskolans mindre och mer personaltäta miljö.
Tidiga insatser är avgörande för elevers skolresultat. I Uppsala är ersättningen per elev lägst i årskurs F-3. Uppsala är en av de kommuner som satsar minst på yngre elever. Utifrån skollagens uppdrag räcker inte grundbeloppet för att ge det stöd elever behöver. Det innebär tydliga negativa följder för elevers lärande, utveckling, trygghet samt för elevers och personals arbetsmiljö. I Uppsala finns klasser med 30 elever redan i förskoleklass. Här ska grunden läggas för fortsatt lärande i skolan, den språkliga medvetenheten, den matematiska förmågan och det sociala samspelet. Färdigheter som ska utvecklas genom skolåren. Flera elever behöver specialundervisning. Lärare behöver stöd i arbetet med att differentiera och inkludera. En annan elevgrupp med behov av insatser är de som precis uppnår mål men med lite extra stöd skulle nå längre. Likaså de som behöver utmaningar då de lätt uppnår de lägre betygskriterierna. Dessa får inte tillräckligt stöd i dag.
Vi som arbetar med elever i behov av stöd, kunskapsmässigt och socialt, ser tydligt att F-3 sällan har den bemanning som behövs för tidiga insatser. Uppdraget att ge alla elever det stöd de behöver kan inte fullgöras. Skolans yngsta elever undervisas i för stora grupper. Generellt finns minst 4-5 elever/klass med stort stödbehov på grund av läs-, skriv- eller matematiksvårigheter, språkstörning, adhd, autism, språklig sårbarhet, svårigheter i samspel eller lärande generellt.
God och likvärdig undervisning kan inte bedrivas på tillfälliga bidrag/satsningar från stat och kommun. Elever förtjänar bättre förutsättningar och personal en god arbetsmiljö. Vi behöver få behålla kompetent personal. Pedagoger sliter för att räcka till samt mår dåligt av att inte räcka till. Brist på personal i förhållande till elevantal och behov av särskilt stöd skapar en orolig och otrygg arbetsmiljö för elever och personal. Energi och resurser får läggas på tillsyn, ingripande och åtgärdande arbete i stället för främjande och förebyggande arbete.
I valrörelsen framfördes mindre realistiska men detaljerade påbud på klassrumsnivå samt allmänt hållna förslag. Vi speciallärare och specialpedagoger är intresserade av hur politiker lyssnar på vår kompetens för att säkerställa förutsättningarna vi efterlyser. Det måste skapas stabila långsiktiga budgetförutsättningar som säkerställer den verksamhet som krävs för skolans uppdrag, både i skola och på fritidshem. Det handlar om prioriteringar och barnen är vår framtid. Lösningen är inte att fördela om pengar från högre årskurser. Ge oss möjlighet att utföra uppdraget så tidiga insatser blir mer än vackra ord.
Vi förutsätter att det politiska styret är insatt i förutsättningarna vi arbetar under. En justering utifrån inflation och ökade kostnader räcker inte. Grundbeloppet måste höjas. Vi behöver ett svar på: Hur ska grundbeloppet justeras efter de behov som finns?