Oron är stor för att den nya bidragsmodellen inte tar hänsyn till de specifika behoven i småorter som Ramstalund och Knutby, skriver Ehsan Nasari (C).
För att leva upp till ambitionen om att bli "Sveriges bästa landsbygdskommun" borde Uppsala kommun omfamna en långsiktig och rättvis lösning som ger landsbygden och tätorternas väginfrastruktur samma prioritet som stadens.
Vi i Centerpartiet uttrycker därför vårt motstånd mot de föreslagna förändringarna i Uppsala kommuns bidragsmodell för enskilda vägar och vägföreningar.
Förslaget innebär att bidragen till våra vägföreningar på landsbygden och tätorterna kommer att påverkas av kommunens årliga budget, vilket skapar osäkerhet och riskerar att sänka standarden på våra vägar.
Enskilda vägar utgör majoriteten av vägnätet i Uppsala och kan ligga både inom och utom detaljplanelagt område. De förvaltas antingen av en enskild fastighetsägare eller en organisation, till exempel en samfällighetsförening till vilken medlemmarna betalar en avgift.
En hel del av dem finns på våra landsbygder. Men många finns även på våra tätorter och nya bostadsområden strax utanför Uppsala stad, exempelvis Bälinge och Lindbacken. Historiskt sett har vägföreningar spelat en avgörande roll för att upprätthålla lokala vägar med lokalt ansvarstagande och engagemang.
Nu är Uppsala kommun på väg att fatta beslut om en ny bidragsmodell för dessa vägföreningar.
Under dialogmöten med vägföreningarna har oron varit stor för att den nya bidragsmodellen inte tar hänsyn till växande trafikmängder, mängden snö som faller under en vinter eller de specifika behoven i småorter som Ramstalund och Knutby.
För de större vägföreningarna, som har fått ett bidrag som täcker 90 procent av underhållskostnaderna och 50 procent av deras administrationskostnader, har det varit möjligt att planera långsiktigt.
Om bidraget istället ska baseras på oförutsägbara årliga budgetbeslut av Uppsala kommuns politiker, som utredningen föreslår, skapas stor osäkerhet för de som dagligen är beroende av tillförlitliga vägar på landsbygden.
En gemensam utgångspunkt i de pågående utredningarna som ligger till grund för förslagen till beslut är att förändringar i principer och regelverk inte ska öka kommunens kostnader, snarare minska dem.
Då är det bra att känna till att den totala årliga budgeten för bidrag till vägföreningar uppgår till endast 14 miljoner kronor. Det motsvarar 0,7 promille av Uppsala kommuns årliga budet. Detta trots att enskilda vägar utgör 63 procent av vägnätet i kommunen.
Det blir då svårt att förstå varför man i en utredning behöver leta efter ytterligare besparingar inom ett redan begränsat stöd, samtidigt som målet är att bli "Sveriges bästa landsbygdskommun". Att Uppsala kommun dessutom planerar miljardinvesteringar i spårväg som i huvudsak gynnar infrastrukturen i södra delarna av staden innebär att landsbygden och tätorternas andel av kommunens resurser till infrastruktur minskar ännu mer.
Vi får inte glömma att våra landsbygdsbor betalar samma skatt som alla andra invånare i Uppsala kommun, skriver Ehsan Nasari (C).
För att leva upp till visionen om Sveriges bästa landsbygdskommun tycker vi centerpartister att Uppsala kommun måste ge ett grundbidrag till vägföreningarna som tar sin utgångspunkt i behoven, inte årliga budgetförhandlingar. En sådan modell skulle inte bara säkra vägunderhållet utan även visa att landsbygden och tätorternas utveckling och välstånd är lika viktiga som stadens.
Därför yrkade vi på återremiss av ärendet på kommunstyrelsen igår. En acceptabel väghållning och infrastruktur borde vara en självklarhet i hela vår kommun. Vi får inte glömma att våra landsbygdsbor betalar samma skatt som alla andra invånare i Uppsala kommun.
Centerpartiet vill att driftsbidraget för enskilda vägar ska öka på sikt. Vi ser också behovet av ett generöst bidrag för återinvesteringar för att säkerställa bra infrastruktur på landsbygden och våra tätorter. Och vägföreningarna måste självklart få fortsatt bidrag för sina administrativa kostnader och för skötsel av grönytor.
Uppsala kommun måste prioritera rättvist och hållbart genom att investera i en bidragsmodell som verkligen värnar hela kommunen – stad som landsbygd.