Sjukvården på Akademiska sjukhuset befinner sig i en akut kris. Krisen har skapats under en följd av år där brister i ekonomistyrning, verksamhetsuppföljning och bemanning lett fram till nuvarande mycket allvarliga situation.
Region- och tidigare Landstingsledningar har inte förmått leda verksamheten i rätt riktning trots tidiga signaler om långa väntetider, bemanningsproblem och överbeläggning. Stängda vårdavdelningar, platsbrist och överbeläggningar på akuten är nu mer regel än undantag. Det är stundtals så illa att ambulanser fått vänta utanför akuten för att det saknats plats för avlämning. Krisen fortplantas i flera led. Patientsäkerheten är nu hotad punkt! Vittnesmålen är många som bekräftar denna bild. Antalet anmälningar till patientnämnden har stigit brant de senaste åren och vårdgarantin blir inte infriad som avsett. Akademiska sjukhuset ligger nu på sjunde och sista plats bland universitetssjukhusen i tidningen Dagens Medicins senaste rankning.
Hur vill Regionledningen nu hantera denna kris? Jo genom att, mitt i krisen, tvinga på Akademiska ett sparpaket på 400 miljoner där 280 miljoner kronor kan betraktas få direkt påverkan på bemanningen! En orimlig åtgärd på ett sjukhus som befinner sig mitt i en kris!
Akademiska sjukhusets underskott måste behandlas på annat sätt. Utan gedigna ekonomiska och verksamhetsmässiga analyser kan besparingsåtgärder aldrig vidtas i en så känslig verksamhet som sjukvård och dessutom aldrig mitt i en verksamhetskris. Någon sådan analys har såvitt är känt aldrig presenterats varför man på goda grunder kan anta att den aldrig gjorts.
Ett hygienkrav är att man vid denna typ av besparingskrav i sjukvård kan presentera en professionell sårbarhetsanalys som anger konsekvenser av nivåer på föreslagna sparbeting.
Stora organisationer som t.ex. Region Uppsala har en tendens att bygga pyramider.
Det finns en inneboende näst intill autonom kraft att bygga hierarkier av och med byråkrater som med tiden drar allt mer overheadkostnader. Overheadkostnader blir nästan aldrig föremål för ”stora debatter” då de beslutas av personer som själva är en del av dem. Detta fenomen är särskilt utbrett i skattefinansierad verksamhet. Huvudkontorens kostnader växer alltmer och tynger alltid den operativa verksamheten med utfördelade kostnader av allehanda slag. Region Uppsala är inget undantag! När besparingar kommer på tal svarar alltid huvudkontoren reflexmässigt genom att lägga sparbördan på den operativa verksamheten.
Hur har Region Uppsala hanterat detta de senaste åren. Jo man har byggt ett ”glaspalats” till Regionkontor på dyraste tomtmark mitt i stan och man har utökat sin bemanning till en nivå som definitivt kan diskuteras. Detta har skett samtidigt som sjukvården på Akademiska behövt pengar (överskridit sin budget). Regionledningen har definierat detta som underskott då det avvikit från budget. Budget är ett förlegat begrepp som ännu används i skattefinansierad verksamhet. I företag används numer begreppet prognos som bättre passar in i en föränderlig värld. Prognoser förblir rullande och revideras utifrån verklighetens förändringar. Det kanske är så att Akademiska under perioden egentligen varit konstant underfinansierad och att årsbudget som regel varit felkalkylerad eller för optimistisk.
Fakta i sammanhanget är att efterfrågan på sjukvård har stigit kraftigt de senaste 10-15 åren. Sjukvårdens kostnader har under samma tid också stigit rejält. Det gäller både löner, utrustning och sjukvårdsmateriel. Därför har det hela tiden funnits reell grund till varför sjukvård blivit dyrare. Nya behandlingsmetoder och ny teknik har också drivit på kostnadsutvecklingen. Behovet av hyrpersonal har på senare år också påskyndat kostnadsstegringarna. Hur ser analysen ut? Vari består underskottet? Är det reellt eller bara budgetmissar? Hur mycket består av dyra lokalbyggen som Regionledningen inte styrt upp i tillräcklig grad? Utan spaning ingen aning! Var finns den rapport som beskriver detta och som kan underbygga ett sparkrav på 400 miljoner på Akademiska.
Dags att Regionledningen lägger korten på bordet och beskriver hur stora (overhead)kostnader Regionen (ledningen) genererat de senaste 7 åren och hur dessa stigit samtidigt som man anger de analyser som ligger till grund för ett sparkrav på 400 miljoner på Akademiska. En löntagarkonsult kanske kunde hjälpa till och bringa reda i siffrorna?
Vi skattebetalare är mycket intresserade av vad som är vad i denna komplexa verklighet.
Vårt budskap är: Gör om och gör rätt!
1. Presentera en analys av kostnadsutvecklingen för hela Regionens verksamhet inklusive Regionkontoret de senaste 7 åren.
2. Presentera en analys av kostnadsutvecklingen på Akademiska kopplat till volymer och priser de senaste 7 åren.
3. Presentera en sårbarhetsanalys som beskriver hur ett sparkrav påverkar en sjukvård i kris vid Akademiska. Vårdköer, beläggning, bemanning, patientrisker etc.
Innan detta är gjort är det nog inte seriöst att diskutera sparkrav på Akademiska sjukhuset som riskerar påverka sjukvården negativt.
Sjukvården år i kris och det saknas personal. Arbetsmiljön lider av allvarliga problem, patienter far illa och utvecklingen har gått åt fel håll i flera år.