Slutförvar i Forsmark är noga utrett

Det stämmer inte att SKB inte har utrett djupa borrhåll, skriver Jessica Palmqvist.

Debatt2021-04-22 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK

I sitt debattinlägg (UNT 7/4) lyfter Åhäll och Holmstrand flera frågeställningar som sedan länge är kända och redan tidigare bemötta av SKB. Den metod SKB valt för slutförvaring av det använda kärnbränslet är grundligt utredd, bedömd och godkänd av fristående experter, internationella organisationer såväl som av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). 

Lokaliseringsprocessen för ett kärnbränsleförvar startade redan 1992 med förstudier i flera kommuner runt om i landet. Förstudierna ledde sedan till detaljerade platsundersökningar som 2002–2007 genomfördes i Forsmark i Östhammars kommun och i Laxemar i Oskarshamns kommun. När alla resultat hade analyserats och utvärderats föll till sist valet på Forsmark just på grund av de goda geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna. 

Betydelsen av en kustnära lokalisering för platsens hydrogeologiska förhållanden är en välutredd fråga. SKB har i olika utredningar kunnat visa att avståndet till kusten inte har någon avgörande betydelse utan att det är de lokala förhållandena i berggrunden som avgör.

Parallellt med att finna en plats för kärnbränsleförvaret har SKB arbetat med forskning och teknikutveckling inom samtliga områden som Åhäll och Holmstrand lyfter. Resultat och fortsatta planer har löpande presenterats för regeringen i form av ett program som kallas FUD (Forskning, Utveckling och Demonstration). SSM och flera remissinstanser har granskat och lämnat sina synpunkter till regeringen. 

Debattörerna lyfter djupa borrhål som ett slutförvarskoncept som inte utretts fullt ut av SKB. Den bilden delar vi inte. Konceptet djupa borrhål har utretts och redovisats i FUD och i ansökningarna. SKB menar att konceptet djupa borrhål inte uppfyller de säkerhetskrav på kontrollerbarhet, reparerbarhet och strålsäkerhet som ställs på kärnteknisk verksamhet. Förhållandena på flera kilometers djup är aggressiva (hög salthalt, hög temperatur, högt tryck) och därmed mycket ogynnsamma för tekniska barriärer. Det innebär att konceptet inte lever upp till kravet på ett flerbarriärssystem. 

SKB:s slutförvarssystem har utvärderats av oberoende internationella och svenska forskare. KBS-3 metoden har granskats och prövats av myndigheter och domstol. SSM har tillstyrkt SKB:s ansökan. I miljöbalksprövningen har vi levererat de efterfrågade kompletteringarna. Både Oskarshamns och Östhammars kommuner har sagt ja till de etableringar som ingår i SKB:s slutförvarssystem.

SKB är nu redo att ta nästa steg i processen, vilket innebär regeringsbeslut om tillåtlighet. Därefter väntar nya domstolsförhandlingar och SSM stegvisa prövning inför byggnation, provdrift och reguljär drift.