Sverige är ett av de länder där det lönar sig minst att studera vidare. OECD:s nya rapport “Education at a Glance 2021” är dyster läsning för landets studenter. I rapporten, som jämför hur mycket det lönar sig att utbilda sig, hamnar Sverige sist av de 31 jämförda länderna. Vissa utbildningar är till och med rena förlustaffärer, då de leder till en lägre livstidsinkomst jämfört med att börja arbeta direkt efter gymnasiet. Av de 35 högskoleutbildningar som utvärderades ledde 11 till förlust. Ungefär en tredjedel av utbildningarna lönar sig alltså aldrig för individen som lagt ner tid, hårt jobb och skuldsatt sig för att läsa den. Ytterligare 11 gick jämt ut eller gav bara en låg lönsamhet. Det är alltså endast i undantagsfall som ansträngningen att studera gör verklig skillnad för ens framtida lön.
Sveriges höga marginalskatter är en av anledningarna till att utbildningspremien är så låg. Marginalskatten, som man betalar på den sista delen av sin inkomst, är i Sverige näst högst i OECD. Det leder till att en stor del av medelklassen knappt får behålla hälften av en löneökning, och incitamenten för att anstränga sig och arbeta mer blir därför låga. Det innebär också att vinsten av att utbilda sig vidare till stor del försvinner bort i skatt. Även den sammanpressade lönestrukturen bidrar till den låga avkastningen på utbildning. I Sverige är ingångslönerna ofta relativt höga, men löneutvecklingen under arbetslivet släpar efter. Ju mer man tjänar, desto större andel av lönen kommer man att betala i skatt, och för många blir därför nettovinsten av löneökningar under karriären låga.
Det måste helt enkelt löna sig att studera vidare. Att utbildningar är en förlustaffär eller knappt går jämnt ut skadar individerna som jobbat hårt under sina studier i hopp om att investeringen ska leda till en bättre framtid. Det gäller särskilt för de som utbildar sig för att kunna göra en klassresa. Det är även avgörande för att Sverige ska ha en fungerande och konkurrenskraftig arbetsmarknad. Näringslivet har stora svårigheter med kompetensförsörjning. Två tredjedelar av svenska företag tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Enligt Johan Eklund, professor i nationalekonomi och VD för Entreprenörskapsforum, får beskattningen av humankapital samma effekter som när vi beskattar alkohol och tobak för att minska användningen.
Socialdemokraterna beskattar ofta sådant som de anser är dåligt för människan. De kan exempelvis införa tobaksskatt om de vill att vi ska sluta röka och snusa eller höja skatten på drivmedel om de vill att vi ska köra mindre bil. Man skulle kunna tro att de höga skatterna på arbete som vi i Sverige har är ett resultat av en politik som helt enkelt tycker att människor borde jobba mindre. Jag tycker tvärtom att fler människor borde jobba och att fler borde utbilda sig. Resultatet av att vi i Sverige har en av världens högsta marginalskatter slår allra hårdast för den som vill utbilda sig till lärare, tandläkare och sjuksköterska. Den statliga inkomstskatten är direkt farlig för svensk välfärd.
Det är dags att sluta straffbeskatta utbildning. För att göra det lönsamt att studera vidare behöver vi avskaffa den statliga inkomstskatten.