Om vi har lärt oss något av coronapandemin så är det hur viktig tiden i skolan är. Interaktionen mellan elev och lärare kan inte ersättas av chattar eller en bild på en dataskärm och många lärare har vänt ut och in på sig för att se till att eleverna får det de ska ha från sin undervisning. Den senaste tiden har diskussionen om hur pandemin påverkat skolan alltmer handlat om hur elever ska kunna ta igen förlorad undervisningstid genom lovskola.

För en pressad lärarkår vore det i stället bättre att verkligen nyttja hela läsåret till effektiv undervisning. Så är i dag inte fallet. Vi har en situation där dyrbar undervisningstid stjäls av huvudmännen, eftersom de kräver att lärarna rapporterar in betyg långt innan terminen är slut. Sett i ljuset av den omställning som skolan tvingats till blir det än mer absurt att huvudmännen inte skjuter fram dessa deadlines. Varför ska lärarna planera för extra veckor med lovskola, när vi inte ens i dag använder hela läsåret till elevernas undervisning? Det är en ekvation som inte går ihop.

Lärarförbundet har under flera år pekat på det orimliga i att de allra flesta kommuner kräver att lärarna rapporterar in betygen flera veckor innan avslutningsdagen, både inför sommaren och inför julen. Det är långt före det att elevernas garanterade undervisningstid är slut. Under rådande omständigheter där skolan tvingats anpassa sig till en helt ny verklighet från en dag till en annan framstår det som än mer orimligt att begära in betygen långt före terminens slut. Alla är överens om att det behövs mer tid, varför inte använda den som redan finns?

Lärarförbundets nya undersökning, gjord av Kantar-Sifo, visar att över hälften av lärarna på högstadiet måste vara klara med undervisning för betygsättningen upp till två veckor innan avslutningen, och situationen brukar vara liknande inför jul. Huvudmännen är ansvariga för att eleverna får sin garanterade undervisningstid, men sätter samtidigt sina egna deadlines utan hänsyn till detta. 

Undervisningstiden i svensk grundskola är beräknad på alla 178 skoldagar, fram till eleverna går hem på avslutningsdagen. Under dessa skoldagar ska eleverna få den garanterade undervisningstid i alla ämnen som de enligt skollagen har rätt till. Vid betygsättningen i slutet av varje termin ska sedan läraren enligt läroplanen, ta hänsyn till all tillgänglig information om elevens kunskaper. 

Huvudmännens inrapporteringssystem verkar viktigare än elevernas lärande och lärarnas bedömningar. I praktiken kan detta innebära att en kommun har deadline för inrapportering av betyg tre veckor före julavslutning och tre veckor före sommaravslutning.  

Lärarförbundet kräver: 

Att kommunala och fristående huvudmän genast skjuter fram krav på inrapportering till läsårets slut – både inför sommaren och julen                     

Att skollag och förordningar ändras från “betyg ska sättas vid terminens slut” till “betyg ska sättas när terminen eller läsåret avslutas”. 

För många lärare är det redan för sent den här terminen, men höstterminen kan fortfarande bli ett par veckor längre. Varför ska onödig skolbyråkrati få övertrumfa vad som vore bäst för både lärare och elever såväl som för skolsystemets kvalitet?