Att Arlanda ska fortsätta utvecklas och att det satsas på att förbättra infrastrukturen är positivt på flera sätt för Arlandaregionen och landet som helhet. Men utvecklingen av Arlanda omfattar även förväntningar på ett ökat flygande och här uppstår en tydlig målkonflikt som måste hanteras. De politiska beslut som tas i dagsläget liknar tyvärr snarare en sticka-huvudet-i-sanden-mentalitet.
Kommunerna i Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna har nyligen godkänt en uppdatering av den delregionala utvecklingsplanen för Arlandaregionen. Det enda som står i planen om flygets klimatpåverkan är att det är ett långsiktigt problem och att det är de fossila drivmedlen som står för de största utsläppen. Men det finns inga uppgifter om hur stora flygets utsläpp är, varken från Arlanda flygplats eller totalt i Sverige.
I Swedavias egna planer anges att allt flyg i Sverige ska vara fossilfritt 2045. Frågan är hur trovärdiga dessa förhoppningar är och om det är en tillräcklig ambition. I planen finns en samhällsekonomisk redogörelse för nyttoeffekterna av trafikinvesteringar i Arlandaregionen. Motsvarande redogörelse saknas för de kostnader som de miljö-och klimatpåverkande utsläppen från flygtrafiken ger upphov till.
Miljöpartiet har lyft fram bristerna i planen och pekat på dess orimlighet. En fortsatt utveckling av flyget ökar klimatutsläppen i regionen vilket rimmar illa med kommunala ambitioner och regionala löften kring hållbarhet.
Inrikesflyg samt internationellt flyg inom landet står tillsammans för drygt 5 procent av landets utsläpp av växthusgaser. Dessa utsläpp måste minska drastiskt snarast. Här är det uppenbart att ansvariga politiker har valt att ducka för denna målkonflikt när man godkänner en regional plan som inte på ett seriöst sätt tar hänsyn till flygets klimatpåverkan. Detta sker samtidigt som de berörda kommunerna nyligen antagit regionala hållbarhetslöften och delmål kring klimatutsläpp.
Arlanda är långt mer än bara en flygplats. Miljöpartiet ser vi stora möjligheter till en fortsatt positiv utveckling för hela Arlandaområdet inom hotell/konferens, utställning, service, handel och annan verksamhet. Flyget är inte avgörande för detta.
Oavsett om flyget lyckas ställa om eller inte på längre sikt, så pekar mycket på att flyget kommer att minska de kommande åren. Skälen är att flyget tvingas betala dyra utsläppsrätter till EU eller att övergången till bio-/elektrobränslen har höga produktionskostnader. Politiker behöver nu ta höjd för den påverkan ett minskat flygande kan få på den viktiga arbetsplats som Arlanda utgör för oss bor och lever i närområdet. Att i detta läge göra stora satsningar på flyginfrastrukturen är oansvarigt och innebär stora ekonomiska risker.
Den utveckling som stakas ut i den delregionala planen riskerar att bygga fast oss i ett fortsatt beroende av det fossiltunga flyget. Det ökar den ekonomiska sårbarheten för våra kommuner och invånare. Vi behöver i stället skapa förutsättningar för ett mer klimatsmart näringsliv med hållbara jobb, där flyget har en fortsatt given plats men inte lika dominerande som i dag. Arlandaområdet kan till exempel bli ett kluster för den nya framväxande cirkulära ekonomin med arbeten inom återvinning och återbruk.
Strax före jul beslutade regeringen att en samordnare får till uppgift att främst titta på förbättrad tillgänglighet till och från flygplatsen samt möjligheter för utökat bostadsbyggande. Utredningen syftar även till att underlätta för en ökad flygkapacitet på Arlanda. Men själva uppdragsbeskrivningen saknar en redogörelse för de miljö-och klimatpåverkande utsläppen som dagens flygtrafik står för. Uppdraget innehåller heller ingen närmare information om vad det är som ska beaktas eller hur det ska redovisas. Det framstår därmed som att flygets utsläpp spelar en underordnad roll i utredningsuppdraget.
För att åstadkomma en positiv utveckling av Arlandaregionen behöver vi politiker som vågar visa ledarskap och är vuxna uppgiften att ta itu med klimatkrisen. Politiker som inte duckar för fakta utan förstår den gemensamma uppgift vi fått att lösa och som ser möjligheter. Högtflygande planer utan verklighetsförankring är det vi minst av allt behöver. Gör om, gör rätt!