Slaget mot bakterierna

Resistenta bakterier är det allvarligaste hotet mot sjukvården, inte bara i Sverige, skriver Lina Nordquist och övriga medlemmar av Liberalernas landstingsgrupp.

Resistens. Resistenta bakterier kan vara världens vanligaste dödsorsak år 2050.

Resistens. Resistenta bakterier kan vara världens vanligaste dödsorsak år 2050.

Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Debatt2016-07-04 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Modern sjukvård är hotad. Det låter alarmistiskt, men så är det. Det beror inte på vinster i välfärden, inte på andra partiers politik och inte heller på dyra hyrläkare. Hotet heter antibiotikaresistens.

Antibiotika oskadliggör bakterier. Läkemedlen botar blodförgiftning och lunginflammation, men behövs också vid cellgiftsbehandling och vård av tidigt födda barn.

Enbart penicillin har räddat livet på hundratals miljoner människor. Samtidigt är antibiotika undermedel med två ansikten: varje gång vi använder dem hotas deras effekt hos alla andra.

För varje antibiotikum utvecklas förr eller senare motståndskraftiga, resistenta, bakterier. Bakterier är världsmedborgare. De känner inga gränser, bryr sig inte om förbud. Motståndskraften sprids allt snabbare och har hittills nått 10 000 människor i Sverige. Bakterier kan byta information även med avlägsna släktingar och därför sprids motståndskraft snabbt och når nya patienter. Människan hinner inte med i bakteriernas förändringstakt.

Resistenta bakterier kan vara världens vanligaste dödsorsak år 2050, motsvarande sammanlagda dödsfall i cancer, kolera, diabetes, mässling, stelkramp, diarréer och trafikolyckor. Det kommer att drabba världsekonomin, global BNP och framförallt skapa lidande, föräldralösa barn och barnadödlighet.

Som förtroendevalda i sjukvården gräver vi där vi står. Under alliansstyret klubbade vi ett framtidsprojekt för att ge patienter säkrare vård med enkelrum.

Vi fattade även beslut om ett projekt för att rena sjukhusavlopp från antibiotika med ozon. Detta är våra nästa bidrag:

1. Vår egen vardag. Vi lovar att undvika kött från antibiotikamissbrukande länder som Tyskland, Polen och Holland, både hemma och som dagens lunch. När vår husläkare säger att vi inte behöver antibiotika lovar vi att tacka för att vi slipper. Vi lovar också att fortsätta lägga förslag som de nedan, och att stötta andra partier när de bidrar till samma mål.

2. Skydda patienterna. Hemsjukvård kan låta som både lyx och besparing, men hot om resistens gör det till en ren säkerhetsfråga att undvika stora sjukhus. Färre ska besöka akutmottagning och fler röntgas och undersökas hemma eller erbjudas sjukhusansluten hemsjukvård.

Vi lovar att sjukvårdens krav på säker vård ska vägleda våra förslag. Var och en från överläkare till städpersonal ska ha kunskap i vårdhygien. Överbeläggningar och utlokaliseringar är oacceptabla, vare sig det är tid för influensa eller semester.

3. Tid för kunskap. Framgångsrika forskare behövs också till sjukvård och jourer. Forskningstid är grundläggande. I motionen ”Alla yrkesgrupper behövs för att utveckla sjukvården” föreslog vi därför fler anställningar som garanterar talangfulla medarbetare deras forskningstid, och det för fler yrkesgrupper. Förslaget fick kalla handen, men vi ger oss inte.

4. Nya antibiotika. Att ta fram nya antibiotika är en förlustaffär för ett företag: en kur ska ju vara så kort som möjligt och ges så sällan som möjligt. Därför är en innovationsfond en viktig pusselbit. Vi föreslog en sådan och fick till vår glädje gehör. Fonden kan delfinansiera studier av ”olönsamma” behandlingar, till exempel antibiotika och alternativ till antibiotika. Fullmäktige biföll även vår motion om att låta invånare anmäla intresse för framtida kliniska prövningar vid sjukvårdsbesök eller i sin journal. Det gläder oss.

5. Bra idéer ska införas, dåliga förkastas. Människans starkaste vapen mot bakterier stavas uppfinningsrikedom. Vi vill införa en analysenhet i landstinget som utformar pilotprojekt och kritiskt granskar arbetssätt och vårdmetoder innan de införs eller förkastas. De rödgröna är förmodligen inte medvetna om det, men när de avskaffade Vårdlotsar förlorade de inte bara 70 miljoner kr per år, utan tillintetgjorde också ett sätt att hålla patienter för friska för att riskera bakteriesmitta på våra sjukhus. Vi har inte råd med fler sådana missar.

Lathet och egenkärlek kan göra att vi förlorar slaget mot bakterierna – nyfikenhet och kreativitet kan rädda oss.

Ännu så länge kan infektioner botas, tidigt födda barn räddas, transplantationer säkras och cancerpatienter få trygg vård. Det måste förbli så.

Lina Nordquist

oppositionslandstingråd (L)

Lena Lundberg

Jenny Gavelin, Johan Enfeldt, Karolina Hilding, Janine Bichara, Monica Lundberg, Filip Jovicic

Liberalernas landstingsgrupp

Läs mer om