Skrivbordskontroller stoppar inte extremism

Mycket riskerar gå under radarn om granskningen baseras på läsning av stadgar och annan dokumentation, skriver Roger Haddad (L).

Roger Haddad, skolpolitisk talesperson för Liberalerna.

Roger Haddad, skolpolitisk talesperson för Liberalerna.

Foto: Magnus Fröderberg

Debatt2021-07-07 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Stiftelsen Doku uppmärksammade nyligen att en organisation i Malmö erhållit statsbidrag för läxhjälp. Enligt uppgift är detta en verksamhet med en religiös salafistisk inriktning som driver en koranskola samt sprider ett budskap som inte kan anses vara förenlig med grundläggande demokratiska värderingar. Sverige har omfattande problem med inhemsk extremism och radikalisering. 

Den våldsbejakande islamistiska extremismen utgör det största hotet mot vår demokrati och det är tydligt att de som inte står upp för demokrati och jämställdhet är beredda att ta till alla metoder för att ta sig in i verksamheter för att påverka och rekrytera barn och ungdomar. Offentliga medel ska överhuvudtaget inte utbetalas till oseriösa aktörer, extremister som driver skolor eller föreningar som använder sig av olika typer av bidrag för att finansiera verksamhet. Det är heller inte första gången en skola eller en förening upptäcks ha använt statsbidrag för skolväsendet på ett felaktigt sätt. När detta har uppdagats har Skolverket krävt tillbaka pengarna. 

Utbildningsutskottet har nyligen frågat ut Skolverket om deras hantering och kontroll vid utbetalning av statsbidrag. Och även om de delar vår kritik att läxhjälpsresurser inte ska gå till oseriösa aktörer med en icke-demokratisk agenda är det allvarligt att myndigheten inte förmår upptäcka detta tidigt. Ofta har det visat sig att det är tips eller genom uppgifter i media eller att en annan myndighet larmat som bidragit till att myndigheten agerat. 

Liberalerna menar att dagens skrivbordskontroller av radikala föreningar inte är tillfredsställande. Dessutom finns det en uppenbar risk att flera verksamheter riskerar gå under radarn om granskningen som den ser ut idag huvudsakligen baserar sig på en läsning av stadgar och annan dokumentation. Alla vi som arbetat kommunalt och nationellt länge krävt åtgärder för att stoppa offentliga bidrag till icke-demokratiska organisationer vet att problemen inte upptäcks genom en titt på allmänt hållna stadgar och verksamhetsplaner. 

Liberalerna kräver att en ny regering omgående initierar en översyn av den statsbidragsförordning som reglerar villkoren och utbetalning av resurser för läxhjälp. Vi är övertygade om att förordningens delar om demokratikrav måste skärpas och förtydligas så att Skolverket kan göra en bredare bedömning. Till exempel om organisationen är olämplig och har koppling till religiös extremism. Vi konstaterar också att regeringen måste förtydliga uppdraget till Skolverket att förbättra uppföljningen och kontrollen av hur statsbidragen används. Myndigheten måste få bättre förutsättningar att bygga upp en sådan funktion. Inte en krona ska gå till radikalisering och extremism, oavsett om det handlar om skolpengen eller som i detta fall statsbidrag för läxhjälp som tillkommit och utökats i de senaste budgetarna för att erbjuda fler elever i behov extra stöd och hjälp för att klara sin skolgång.