I dagarna återvänder Sveriges elever till skolan, efter en vår präglad av distansundervisning och oro. Pandemin har visat hur skolan som gemensam nämnare lägger grunden för gemenskap och organisering. Elever har genom historien gått ihop och engagerat sig för att förgylla sin skoltid. De organiserar sig i elevråd och elevkårer, intresseföreningar och partipolitiska föreningar. Men tyvärr motarbetas ungas demokratiska organisering i dag när fler och fler skolor väljer att säga nej till partipolitiska ungdomsförbund och debatter.
Initiativ kring politiska aktiviteter i skolan kommer ofta från elevråd och elevkårer, som exempelvis vill öka medvetenheten inför skolvalet och stärka sina medlemmars politiska engagemang. Elever vill lära sig mer om politik, debattera, diskutera och utveckla sin förståelse för samhällets utmaningar.
Lektionerna i samhällskunskap är ensamt inte tillräckliga, utan det är när elever själva får ta initiativ för att utforska samhällsfrågor som vi på bästa sätt utvecklar demokratiska medborgare. Ungdomsförbundens bokbord och debatter på skolorna är ett viktigt verktyg för att nå ut till alla elever, särskilt till dem som står långt ifrån det organiserade civilsamhället och inte är uppvuxna med en tradition av politiskt engagemang.
Många elevråd och elevkårer, liksom intresseföreningar och partipolitiska föreningar, upplever i dag ett motstånd från skolledningen - särskilt när det kommer till aktiviteter med politisk inriktning. På många håll förbjuds elever att utveckla demokratiska organisationer, sätta upp affischer eller ha tillgång till lokalerna. Detta strider mot vår grundläggande rätt till yttrandefrihet, tryckfrihet och föreningsfrihet.
Viljan att tysta av det politiska samtalet grundar sig ofta i en rädsla för att diskutera politik och verkligheten utanför skolans väggar. Skolledningarna vill skydda elever från det samhälle som de är en del av, och undvika möjliga konfliktytor. Kärnan i demokratin handlar dock om just konfliktytorna – om att debattera och diskutera för att komma framåt och lära sig. I flera år har sett hur det organiserade politiska engagemanget bland unga minskat och vi riskerar nu att förlora ytterligare generationer av politiskt engagerade ungdomar om elevernas främsta mötesplats, skolan, begränsar oss.
Regeringens och samarbetspartiernas ungdomsförbund tillsammans med Sveriges två största elevorganisationer kräver därför:
Öppna skolorna för ungdomsförbunden. Skollagen måste förändras på ett sådant sätt att rektorer i regel inte ska kunna stoppa ungdomsförbund från att hålla bokbord på skolor eller elever från att organisera aktiviteter.
Säkra elevers rätt till en fri och självständig organisering. Såväl elevråd och elevkårer som ungdomsförbund möter på ett motstånd mot att kunna starta föreningar. Vi kräver skrivningar i skollagen som tydliggör att vi har rätt att organisera oss fristående.
Införa allmänna råd om föreningar på skolor. Skolverkets mest övergripande verktyg, allmänna råd, tar i dag inte upp elevers rätt att organisera sig. Många skolledningar väljer därför att, ofta grundat i rädsla för att verksamhet utom rektorns kontroll pågår, motverka organisering.
I Sverige har vi en stolt tradition av att se skolan som något större än endast en kunskapsförmedlande institution. Skolan är en gemensam arbetsplats och sociala mötesplats. Den är navet i det civilsamhälle vi är stolta över att ha byggt upp över generationer. Mer än någonsin behöver skolan vara en plats där olika åsikter kan mötas.