Parisöverenskommelsens klimatmål är möjliga att nå. Men det brådskar. Världens länder måste samarbeta. Tydligt ledarskap, kompetens och stora resurser krävs. Vi är övertygade att världens skogar är nyckeln i detta arbete genom deras unika möjlighet att binda och lagra kol från atmosfären.
Sverige, som ett av världens främsta skogsländer, har en unik möjlighet att bidra.
Forskarvärlden är i stort sett överens om att temperaturökningen måste begränsas till 1,5 grader, inte 2 grader som tidigare sagts. Men världens totala koldioxidutsläpp visar ingen tendens att minska. Att enbart reducera utsläppen räcker inte. Man måste skapa ett ”negativt utsläpp” – fånga in koldioxid från atmosfären och lagra den på något sätt. Det finns tekniska lösningar. De är ännu mycket dyra, tar tid att etablera och är inte färdigtestade.
Men det finns redan en beprövad, snabb och billig kolfälla – naturens fotosyntes.
Gröna växter tar upp koldioxid och lagrar kol i sina vävnader. För upptag och lagring av kol är trädets långa livscykel att föredra. Den kan spänna över hundra år, från det att plantan sätts i marken tills trädet skördas och används på olika sätt.
Ett års tillväxt i svensk skog binder lika mycket koldioxid som landets totala utsläpp under tre år!
Även om vi räknar bort det virke som årligen skördas, så ökar mängden skog med en volym som motsvarar 36 miljoner ton koldioxid per år.Det motsvarar två tredjedelar av Sveriges årliga utsläpp, 53 miljoner ton. Ingen näringsgren kommer i närheten av skogsbruket då det gäller att binda stora mängder koldioxid.
Ibland argumenteras för att minska eller stoppa skörden för att fylla skogarnas lager av kol. Detta vore ett stort misstag. I gammal och ej brukad skog är upptag och utsläpp i balans och binder inte mer kol.
En vital och växande skog tar upp mer än den släpper ut och är därför den bästa hjälpen för klimatet.
Men all skog ska givetvis inte brukas intensivt. Ett hållbart skogsbruk innebär också hänsyn till miljö, rekreation och andra näringar som är beroende av skogen. Dessa intressen kan balanseras och kombineras.
Ved är en råvara med en mängd olika användningsområden, och ersätter redan i dag flera produkter som förorsakar utsläpp av koldioxid. I framtiden kommer användningsområdena att öka till exempel genom utveckling av träbaserade textilfibrer och plaster. Studier av den så kallade substitutionseffekten från Sveriges skogsprodukter visar att halten koldioxid i atmosfären reduceras med cirka 470 kilo koldioxid för varje kubikmeter som skördas. Om vi tar med även detta i beräkningen finner vi att nettobalansen är minus 22 miljoner ton koldioxid per år. Det vill säga, svensk skogsnäring tar i dag upp mer koldioxid än vad det svenska samhället släpper ut, tack vare växande skogar. Skogarnas bidrag kommer öka i framtiden!
Sverige är ett litet land. Vad vi gör med våra skogar får ingen avgörande effekt på världens klimat. Men huvuddelen av världens skogar sköts inte på ett hållbart sätt enligt det svenska tankesättet, där avverkad skog ersätts med ny och tillväxten upprätthålls. Därför bidrar större delen av världens skogar inte till en positiv koldioxidbalans, utan tjänar enbart som en krympande kolsänka (så länge som de bevaras).
Om man skulle kunna introducera ett aktivt och hållbart brukande av dessa skogar skulle ett mycket stort nettoupptag av koldioxid skapas.
Det finns även stora arealer av degenererade marker – i Asien, Afrika och Latinamerika, men även i Europa. Dessa områden är ett resultat av olämpligt markutnyttjande och kan beskogas. Därmed ökar nettoupptaget ytterligare. När internationella hjälporganisationer gör insatser för skogen dominerar bevarande- och naturmiljöaspekter. Behovet av ett långsiktigt, hållbart brukande av skogarna tappas ofta bort. Hållbarheten har en stark ekonomisk och social aspekt. Skogens förmåga att bidra till arbete och välfärd genom förnybara material i en framväxande bioekonomi får inte glömmas bort. I många länder har korruption och maktmissbruk fått bra skogsprojekt att haverera
Internationella studier visar att nästan en miljard av världens 3,9 miljarder hektar skog kan brukas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt med ett stort nettoupptag av koldioxid:
Återbeskogning av degenererad mark: 225 miljoner hektar motsvarande fem Gigaton koldioxid per år.
Skötsel av naturskogar: 200 miljoner ha motsvarande ett Gigaton koldioxid per år.
Bevarande av existerande naturskogar: 400 miljoner ha motsvarande tre Gigaton koldioxid per år.Totalt innebär dessa åtgärder cirka nio Gigaton koldioxid per år – drygt 20 procent av världens totala utsläpp på 40 Gigaton per år. Uppbyggnad av ett hållbart skogsbruk i fattiga länder skulle dessutom bidra positivt till samhällsutvecklingen genom arbetstillfällen, ökade skatteinkomster, exportintäkter och förbättrad infrastruktur. Självklart bör Sverige engagera sig i detta arbete. Motiven är många. Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara ett föredöme vad gäller åtagande och teknikutveckling i klimatarbetet. Sverige kan få stor betydelse i detta arbete, som förebild och kompetensbas.
Vi har ett mycket gott rykte och trovärdighet vad gäller miljöarbete. Svenskt skogsbruk och skogsindustri är världsledande.
Skoglig kompetens och FoU är bland de bästa i världen, inklusive hållbarhetsfrågor. Två ledande skogliga FoU-organisationer finns i Uppsala: Skogforsk och SLU.
Det är hög tid att Sverige tillsammans med andra framgångsrika skogsländer driver på det internationella samarbetet för ett hållbart brukande av världens skogar och beskogning av degenererade marker. Därigenom kan vi bidra till att klimatmålet nås!
Rolf Björheden, Skogforsk, Uppsala
Anders Tosterud, TFC AB