I politiken är det inte ovanligt att goda intentioner slår fel. Tobakspolitiken är kanske ett av de bästa exemplen på detta. Strävan efter ett tobaksfritt Europa har länge prioriteras till den grad att många helt släppt tanken på mindre skadliga alternativ. Tyvärr ser det ut som att EU-kommissionen är på väg att begå ytterligare ett misstag som kan få skadliga konsekvenser för folkhälsan.
Det är inte länge sedan ett läckt dokument från EU-kommissionen väckte nationellt hysteri, varpå kommissionen snabbt gick ut och förtydligade att det svenska undantaget var intakt och att snuset var fredat. Det tobaksfria snuset omfattas emellertid inte av detta och riskerar en rejäl skattehöjning.
EU-kommissionen väntas inom kort lägga fram ett reviderat EU-direktiv för punktskatter på tobak. Syftet med direktivet är att harmonisera priserna på tobaksprodukter, dels för att förhindra snedvriden handel och smuggling, dels för att motverka bruk av tobaks- och nikotinprodukter.
Att det råder lika villkor på den inre marknaden är rätt och smuggling ska naturligtvis motverkas. Det legitimerar däremot inte EU-kommissionens önskan om att chockhöja skatten på en produkt som i dag inte omfattas av direktivet, nämligen tobaksfritt snus.
Att snusa är ingen hälsokur. Det bästa är givetvis att inte använda tobaks- eller nikotinprodukter över huvud taget. Alternativa tobaks- och nikotinprodukter har dock visat sig spela en central roll inom den svenska folkhälsopolitiken.
I Sverige konsumerar vi ungefär lika mycket tobak- och nikotin som resten av EU. Däremot röker svenskarna minst i hela Europa. Det har vi snuset att tacka för. Svenskarna har till stor del valt bort cigaretterna till förmån för snus. Det är en positiv utveckling.
Snus och tobaksfria produkter har i sin tur bidragit till att Sverige har lägst frekvens av tobaksrelaterad dödlighet. Siffran hade troligen inte varit densamma om inte den svenska linjen hade handlat om att begränsa tobaksrelaterade skador snarare än användningen av tobak, genom att poängtera snus och nikotinportioners skillnader mot rökning.
Trots detta, och starka signaler från Europaparlamentet, motsätter sig EU-kommissionen fortfarande en skadereducerande politik. Tidigare i år röstades EU:s cancerplan igenom med bred majoritet. Rapporten identifierar tydligt potentialen hos alternativa nikotinprodukter för att bidra till att minska skadorna från rökning – vilket borde vara ett huvudmål för den europeiska hälsopolitiken. EU-kommissionen borde lyssna på oss i Europaparlamentet och göra om och göra rätt.
Beroendeframkallande produkter ska givetvis regleras. Det är dock viktigt att det sker på rätt sätt. Om vi menar allvar med vår målsättning om att bekämpa cancer, måste det finnas incitament för rökare att byta till mindre skadliga produkter. Det innebär också att skatten bör vara lägre på produkter som är mindre skadliga, såsom nikotinportioner som faktiskt är tillåtna även utanför Sverige.
Tyvärr finns det finns en risk för att EU-kommissionen kommer att dra alla produkter över en kam. Det vore förödande för svensk och europeisk folkhälsa. Att minska europeiska rökares tillgång till alternativa nikotinprodukter kommer inte rädda liv – snarare är risken att det blir tvärtom.
I stället för att slå undan benen för Sveriges folkhälsopolitik, borde EU snarare dra lärdom av vår framgångssaga. Trots höga skatter och strikta regleringar på cigaretter har andra länder i Europa inte lyckats komma i närhet av Sveriges låga rökantal. Med tillgång till mindre skadliga alternativ skulle kanske andelen rökare i EU närma sig svenska siffror parallellt med att hälsoriskerna skulle minska.
Goda intentioner i all ära, men utan goda resultat kommer vi inte långt i folkhälsoarbetet.