Sverige står inför en bostadskris av kanske större proportioner än i slutet av 1960-talet om inte byggandet ökar rejält. Nya undersökningar från Hyresgästföreningen om unga vuxnas bostadssituation i Stockholm, Göteborg och Malmö visar på det högsta antalet ofrivilligt hemmaboende som uppmätts i Hyresgästföreningens undersökningar. För att undvika en framtida bostadskris bedömer Boverket att mer än 700 000 nya bostäderna krävs fram till 2025. Ett av de största hindren för att bygga mer är att det saknas medarbetare i byggbranschen.
Våra beräkningar visar att cirka 40 000 fler byggnadsarbetare krävs bara för att täcka kommande åldersavgångar.
Byggbranschen är i dag nära kapacitetstaket på många områden och drygt hälften av byggföretagen uppger att arbetskraftsbrist utgör det främsta hindret för ett ökat byggande, en indikator som legat på en historiskt hög nivå under två år.
För att lösa problemet med att det är få för medarbetare i byggbranschen krävs en rad åtgärder på flera olika områden, exempelvis genom att utöka utbildningsplatserna, integrera nyanlända och locka fler kvinnor till branschen.
Ett annat sätt är att få de som redan har att jobba lite mer, inom ramen för gällande lagar och kollektivavtal, för att kunna möta de framtida behoven. I byggbranschen är lönemodellen baserad på tidlön eller ackordslön vilket gör att det för individen finns möjligheter att spä på inkomsten om förutsättningarna är de rätta.
Under de senaste åren har reallöneökningarna i byggbranschen varit goda. Lönerna har ökat med hela 6,7 procent sedan 2013 rensat för inflationen.
Men ökningarna äts upp av de skattehöjningar som genomförts och som planeras att genomföras under kommande år. I slutändan blir det inte så mycket kvar i plånboken.
Genom det generösa löneläget i byggbranschen har också allt fler byggnadsarbetare passerat gränsen för att betala inkomstskatt. Den gränsen har höjts i det dolda genom att inte räkna upp den på samma sätt som tidigare år. Det leder till allt fler byggarbetare når över gränsen för statlig inkomstskatt. Att hamna över den gränsen innebär att du för varje extra intjänad hundralapp bara får behålla 48 kronor i stället för 68 kronor. Ökar lönen ännu mer stiger den så kallade marginalskatten ytterligare genom att man passerar nivån då man ska betala värnskatt. Vi den nivån ligger marginalskatten på 60,4 procent.
Enligt en jämförelse från KPMG hade Sverige den högsta marginalskatten 2016 av de 100 länder som undersöktes.
Men det är inte bara det som gör Sverige unikt utan även att den höga marginalskatten sätter in vid relativt sett låga inkomstnivåer. Framför allt ligger den nedre brytpunkten, där marginalskatten ökar från 32 till 52 procent, lågt internationellt sett.
De höjningar som genomförts av inkomstskatterna har också höjt kostnadsläget vilket gör det svårare för små företag att växa, och för stora företag att konkurrera internationellt. Det är en bild som våra medlemsföretag vittnar om. Varje år startas cirka 8 000 nya byggföretag och med stigande kostnader får de allt svårare att överleva medan de stora etablerade byggföretagen möter en allt hårdare konkurrens. Exempelvis byggs Förbifart Stockholm främst av utländska entreprenörer. Det är svårt att höja priserna ut till kund i samma takt som skattehöjningarna och lönekostnaderna stiger i företaget.
Den nationalekonomiska forskningen pekar på att höga marginalskatter påverkar arbetskraftsutbudet negativt.
På sikt påverkas också tillgången på kompetent arbetskraft av att utbildning lönar sig allt mindre. Med tanke på att det nu gått nästan 30 år sedan den förra skattereformen som syftade till att den högsta marginalskatten inte skulle överstiga 50 procent är det dags för en ny skattereform som tar sikte på att det ska löna att arbeta och som skapar förutsättningar för att vi undviker en framtida bostadskris.
Mats Åkerlind, tf vd Sveriges Byggindustrier