När allt mer automatiseras, vilket sorts samhälle och framtid kommer vi att befinna oss i? Hur kommer det se ut på arbetsmarknaden, inom vården eller skolan? Eller hemma när man vill slå sig ner på soffan och titta på de senaste avsnitten av en populär serie? Var kommer artificiell intelligens (AI) att befinna sig, och var går gränsen?
Kampen från Hollywoods fackföreningar (både manusförfattare och skådespelare) visar oss framtida och nuvarande utmaningar som vår arbetarrörelse för både löntagare, akademiker och tjänstemän kommer att uthärda: automatisering och AI.
Företags-cronies från Disney säger att det skulle glädja dem om de strejkande förlorar sina hem och hushåll, snarare än att dela dessa arbetares del av deras enorma vinster.
Sådana uttalanden visar att vi måste bestämma oss kring vilket syfte automatisering och AI skall ha i vårt samhälle. Är sådana verktyg till fördel för den allmäna mänskligheten, eller handlar det snarare om att underlätta vinster för en extremt liten miljardärsklass?
Här behöver vi en tydlig riktning som samhälle - vi måste se till att AI och automatisering blir verktyg för jämställdhet och minskade klassklyftor, en framtid där vi oroar oss mindre för vardagliga kostnader och istället tillbringar mer tid med vår familj, vänner och gemenskap.
Det behövs en samhällsdebatt kring vilket sätt, vilka tjänster eller verksamheter som bör automatiseras. Redan nu erkänner vi alla hur otroligt jobbigt det kan vara att chatta med en kundtjänst-AI där man verkligen vill prata med en människa.
Var går gränsen för automatisering och AI särskilt inom människonära och samhällsviktiga yrken? AI kommer användas inom alla delar av samhället och vi behöver en rejäl diskussion kring etiken eller gränsen för automatiseringar eftersom ingen vill ha en AI-läkare eller AI-lärare för sina barn. AI kan vara ett verktyg men man vill bevara den mänskliga kontakten.
Vad händer ifall vår kultur blir automatiserad och vad blir konsekvenserna i sådana fall?
Antropologen Clifford Geertz uttalade sig om att kultur är de banor av betydelse (webs of significance) inom vilka vi som människor existerar och återskapar oss själva.
Hollywoods arbetarrörelse handlar inte bara om löntagares rättigheter till sina idéer, arbete och liknelse utan också om en mänsklig kultur. Men automatisering är inte bara något att vara rädd för.
Som Hans Rosling citerade, tvättmaskiner innebar att kvinnorna som tidigare spenderade otroligt mycket tid åt tvätten kunde ägna sig åt annat. Automatiseringen av tvätten blev ett verktyg för jämställdhet.
Det finns en otrolig möjlighet för mänskligheten att förbättra livet för väldigt många i vår värld. Det finns redan mat för alla i världen som istället hamnar på soptippen.
Det finns gott om pengar och rikedom för att även hitta botemedel mot sjukdomar som till exempel cancer. Vi har även ekonomiska resurser för att rädda miljön. Tyvärr blir plånboken för några allt större medan resten betalar notan.
Det är dags för en samhällsdebatt kring vår nutid och framtid med automatisering och AI. Eftersom vi kommer att stå inför en enorm kris när vissa arbeten blir obsoleta och vi inte har något skyddsnät på plats.