Den 7 januari 2021 innehöll UNT två artiklar som trots skilda inriktningar berörde varandra kontextuellt. Christian Chambert, konstkritiker, skriver att den politiska eliten i Uppsala befinner sig i en bubbla då han jämför med andra likvärdiga städer i Sverige och byggande av ändamålsenliga museer världen över och avslutar ”pudla, bygg nytt, satsa långsiktigt på konsten och framtiden”. I måndagens UNT (15/2) understryker Chambert återigen vikten av att man från kommunens sida tänker om. ”Varför nöja sig med det näst bästa”.
Herrar Stavborn och Tribell skriver i samma tidning som representanter för regionens näringsliv att Uppsala har stora utmaningar att möta inte minst i spåren av den pågående pandemin. De menar att vår region har ”mycket goda förutsättningar att visa vägen mot en hållbar samhällsutveckling som leder till starkare företag.... Framgångsrika samhällen byggs inte av rädsla, utan av framåtanda, mod och handlingskraft”. Jag delar helt nämnda skribenters uppfattning.
Kommunstyrelsen hemsida redovisar bland annat följande:
"Uppsala slott och Kaniken uppfyller verksamhetens behov och är intressanta platser för ett konstmuseum. Ett nybyggt museum i ett lika centralt läge bedöms vara för kostsamt."
Som representant för näringslivet sedan mer än 60 år varav nära 50 år som egen företagare vill jag lämna följande kommentarer. Jag delar helt nämnda skribenters uppfattning.
Med risk för att slå in öppna dörrar vill jag hänvisa kommunstyrelsen representanter att fundera över begreppet Bilbaoeffekten. I den ryms också Guggenheimeffekten som omfattar den moderna delen av staden Bilbao. I själva verket är det ett makalöst byggnadsverk som är en orsak till och symbol för Bilbaos blomstring: Guggenheimmuseet, ritat av Frank Gehry och uppfört på vad som förr var ett gammalt varvsområde. Huset är ett konstverk fyllt och omgivet av konst.
Bilbao har blivit ett studieexempel över lyckad stadsplanering. Nu är handel, turism och byggsektorn tre av de ekonomiska grundbultarna. Dagens museer är inte bara utställningsrum. Själva arkitekturen blir allt viktigare. De många spektakulära byggnaderna är inte bara utformade för att svara mot allmänna museikrav utan utgör även i sig turistattraktioner.
Ett nytt spektakulärt museum vid åkanten skulle inte bara bli ett turistmål utan även en tillgång för alla konstintresserade i regionen och därmed också en sporre för näringslivet i kommunen. Om man siktar mot stjärnorna når man kanske i alla fall trädtopparna.
I coffee table-boken Musei Arkitektur från 2010 redovisar författaren och konsthistorikern Chris van Uffelen över 170 museer som bildar ett tvärsnitt av vår tids kanske mest uppseendeväckande arkitektoniska mästerverk. Boken presenterar tre svenska museer, Världskulturmuseet i Göteborg, Kalmar Konstmuseum och Moderna Museet i Malmö. Det är nu dags att även sätta landets fjärde storstad på kartan vad gäller så kallade signaturbyggnader. Vi har naturligtvis Domkyrkan, Slottet och möjligen i någon mån också UKK som platsar med det epitetet. Om vi satsar lika mycket pengar på ett konstmuseum som på de förträffliga idrottsanläggningar som på kort tid vuxit upp skulle vi i slutet av detta decennium kunna finna resultatet av den då konstaterade Uppsalaeffekten. Som nämns ovan, bygg nytt, bygg centralt och försköna Årummet! Som bonus kommer Uppsala då att rankas betydligt högre än nr 212 i Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sverige.
Ps Jag lånar gärna ut boken till kommunstyrelsen fram till den 3 mars. Ds