El från solen står i dag för mindre än 0,1 procent av den svenska elförsörjningen. Samtidigt har vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme sprungit långt före och är på god väg att ersätta de kärnkraftsreaktorer som kommer läggas ned på grund av dålig lönsamhet. Detta är i grund och botten bra eftersom Sverige är fullt av skog och bra vindlägen.
Utvecklingen har skett precis som man önskade när man införde elcertifikatsystemet, som är ett teknikneutralt styrmedel som stödjer förnybar elproduktion. Resultatet är rekordlåga elpriser tack vare billig vindkraft och elöverskott. Det har fungerat så väl att riksdagen nu beslutat att utöka systemet.
Sedan 2009 har dock något drastiskt hänt med solenergin. Kina började massproducera solcellsmoduler i aldrig skådad takt och priset har rasat med smått fantastiska 80 procent.
Det innebär att det som förut var en dyr men miljövänlig investering nu har blivit något som är lönsamt för fastighetsägare.
Speciellt smart är det att sätta solceller på taket redan då man bygger huset. Vi pratar om en återbetalningstid på i storleksordningen tio till femton år för ett system med beräknad livslängd uppåt 30–50 år, alternativt ett elpris (skattebefriad produktion) på ungefär 80 öre per kilowattimme. Det är i paritet med dagens rekordlåga elpris, som kan vara betydligt högre om 30 år.
En stor fördel med solceller, förutom låg klimatpåverkan, är att tidigare outnyttjade ytor kan användas produktivt till något mer än att samla regnvatten.
I Sverige finns solbelysta takytor på 300 kvadratkilometer. Om de täcktes med solceller skulle de kunna ersätta mer än hälften av den svenska kärnkraften (35–40 terrawattimmar jämfört med 65–70 terrawattimmar för kärnkraften, enligt Förnybarhetsrådet). Alternativt skulle det räcka med 1 procent av landarealen med solceller och solvärme för att täcka hela landets energibehov.
Här öppnar sig nya möjligheter även för Uppsala kommun som stor fastighetsägare.Potentialen för egen takförlagd elproduktion är stor.
Redan tidigare har vi i kommunen byggt pilotprojekt som Ångelsta förskola och Uppsalahems hus i Frodeparken – som dessutom har Nordeuropas största solcellsfasad. Tekniken har visat sig fungera utmärkt. Nu har utvecklingen kommit så långt att solceller borde vara en självklarhet på alla nybyggda hus.
I dag den 25 november är kommunen med och anordnar Svenska Solelmässan på Uppsala Konsert & Kongress, där moderna solenergilösningar visas upp och diskuteras. Vi hoppas, och arbetar för, att utvecklingen ytterligare ska öka i takt med fler och fler företag, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som investerar i solenergi. Klimatprotokollet spelar en väldigt viktig roll. Uppsalas solelsmål skulle uppfyllas om – förutom kommunen – 250 verksamhetslokaler, 130 bostadshus, 90 industrier och 50 lantbruk installerade anläggningar.
Med tanke på regeringens positiva arbete med att främja produktionen av solel och de slantar som går att spara på elräkningen, så borde inget stå i vägen.
Visionen är att alla lämpliga takytor i kommunen utnyttjas. Det kommer inte räcka för att täcka hela elbehovet, men det är en god bit på väg.
Politiker från flera partier har lyft denna fråga, men frågan är varför så lite hände under föregående mandatperiod då alliansen ägde frågan. Debatten har också fått ett underligt fokus där det verkar som om vindkraftverk står i motsats till solcellerna. Men investeringarna står inte emot varandra eftersom det är olika aktörer som står för finansieringen. Ingen av satsningarna kommer heller enskilt att kunna täcka hela elbehovet.
Uppsala kommun kan och ska göra ännu mer för att fortsätta driva utvecklingen framåt. Miljöpartiet arbetar tillsammans med resten av samhället för ett modernt energisystem där solen kommer att spela en viktig roll.
Jonas Andersson (MP), styrelseordförande Uppsala Parkerings AB
och solcellsingenjör
Maria Gardfjell (MP), kommunalråd med ansvar för klimat och miljö