Vi befinner oss mitt i en omställning där yrken förändras i snabb takt. Bland tjänstemannayrken med flest lediga jobb kräver 16 av 20 en högskoleutbildning. För resterande jobb spelar yrkeshögskolan en viktig roll. Företagens behov av rätt kompetens är större än att det går att täcka genom att bara utbilda unga.
Samtidigt finns det många tjänstemannajobb som minskar. Enligt arbetsförmedlingen gäller det exempelvis ekonomiassistenter, kontorsassistenter och kommunikatörer. Bara i Uppsala rör det sig om fler än 15 000 personer som jobbar i tjänstemannayrken där antalet jobb minskar.
I den bästa av världar kan de som riskerar att förlora jobbet ta del av utbildning för att byta yrke. I ett sämre scenario kan de stå utan jobb samtidigt som företag hindras att växa för att de saknar rätt kompetens. Ska vi hamna i det bästa scenariot är det helt nödvändigt att kompetensomställningen fungerar.
Efterfrågan på vidareutbildning för yrkesverksamma kommer att öka de närmsta åren. I oktober införs ett nytt omställningsstudiestöd för yrkesverksamma, som har förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter. Stödet kommer att gå att söka för utbildning som påbörjas i januari 2023. Det gör det möjlighet för nya grupper att ta studieledigt och ha råd att studera.
Unionen har många medlemmar i Uppsala som jobbar inom it, teknik, handel och farmaci. Sektorer som genomgår en stor förändring med digitalisering, automatisering och artificiell intelligens. Det ställer helt nya krav på de anställda att uppdatera sina kompetenser. Universitet och högskolor behöver stå för en stor andel av denna vidareutbildning. Uppsalas lärosäten är tyvärr inte tillräckligt rustade för att ta emot nya, äldre studentgrupper.
Uppsala universitet har påbörjat lovande satsningar på livslångt lärande och utbildning för yrkesverksamma, men förändringstakten behöver öka. Rekryteringen till Uppsala Universitet sker fortfarande i mycket stor utsträckning från andra regioner. Bara var fjärde student kommer från regionen, övriga är inflyttade. Inget annat av de stora lärosätena har lika liten regional rekrytering. Det är värdefullt att Uppsala kan locka talangfulla studenter från hela landet. Samtidigt måste det finnas ett utbildningsutbud som ser till den regionala arbetsmarknadens behov.
Ett hinder är att Uppsala universitet har en hög andel programutbildningar. Det kan förklaras av att inflyttande studenter efterfrågar just kompletta program. Men för den som redan är etablerad på arbetsmarknaden är det inte alltid attraktivt att påbörja en flera år lång utbildning. Dels blir inkomstbortfallet stort, dels har många redan en utbildning i botten som de behöver bygga vidare på med kortare utbildning.
Vad kan Uppsala universitet och andra lärosäten då göra för att möta efterfrågan på utbildning för yrkesverksamma? Ja, andelen fristående kurser behöver öka. Undervisningsformerna behöver bli mer flexibla och det behövs fler distansutbildningar.
Det behövs även politiska initiativ för att styra universitetet i rätt riktning. Idag är det framförallt långa programutbildningar som premieras i högskolans resurstilldelning. Systemet ger betalt för antalet studenter och studenternas genomströmning. Yrkesverksamma som läser korta kurser är ganska svåra att räkna på. Det är svårt att förutsäga hur många högskolepoäng de kommer att läsa på några års sikt och de tenderar i större utsträckning att inte genomföra tentor. Här behövs politiska initiativ. Det behövs särskilda resurser vikta till utbildning för yrkesverksamma. På sikt behöver hela högskolans resurstilldelningssystem ses över.
Men de finansiella förutsättningarna får inte bli en ursäkt för att inte agera. Det går inte att komma ifrån att Uppsala universitet har en låg andel fristående kurser och en låg andel regionalt rekryterade studenter jämfört med andra lärosäten. Redan med dagens förutsättningar har flera stora universitet och högskolor visat att det går att anpassa utbildningsutbudet mer efter de regionala behoven.