I en nyligen avslutad remiss av detaljplan för kvarteret Ångkvarnen nere vid hamnen sägs målet vara att ”binda ihop” sydöstra stadskärnan. Det ska enligt planförslaget ske genom att i kvarteret bygga 900 nya lägenheter, tre förskolor samt genom att ge plats för flera verksamheter och ett kulturstråk. Besked om lokaliseringen av ett eventuellt nytt konstmuseum kan dock enligt planbeskrivningen först ges i februari år 2020.
Det tilltalande med planen är att Uppsalas i dag relativt lilla stadskärna härmed kan vidgas.
I kvarterets närhet finns såväl Resecentrum, Akademiska sjukhuset, Stadsträdgården och Studenternas samt flera universitetsinstitutioner. Planförslaget för kv. Ångkvarnen liknar dock till sitt innehåll och sin utformning alltför mycket en bostadsstadsdel. Tyvärr med en alltför hög exploatering.
Helhetssynen brister. Den nya bostadsbebyggelsen underordnar sig inte den gamla kvarnmiljön.
Såväl gaturum som gårdar riskerar att bli alltför mörka. Alla offentliga rum måste i dag utformas ljusa och trygga med omsorgsfull arkitektonisk utformning. Stadskärnan får dessutom aldrig bli en alltför ensidig bostadsmiljö. För framtiden värdefulla kvarter för kultur och annan besöksnäring får inte förloras. Det är olyckligt såväl för boende som för besökare. Nytillskottet i området bör därför inte begränsas till ett eventuellt framtida konstmuseum med konsthall. Det räcker inte.
För att långsiktigt skapa en attraktiv besöks- och kulturmiljö vid östra åstranden måste planeringen av kv. Ångkvarnen samordnas med närmast omgivande kvarter, med Hamnplanen och hela sydöstra å-rummet.
Tillgång till kultur och kulturinstitutioner är enligt bland annat UN Habitat en ytterst viktig hållbarhetsfråga. Varför inte ett kluster av självständiga kulturinstitutioner med god tillgång till samlings-, utställningslokaler, hörsalar, kaféer, restauranter, hotell med mera? Enbart i södra staden planeras för närvarande för 33 000 nya lägenheter – ett Sundsvall i storlek! Det skulle innebära ett lyft för Uppsala och för regionen som helhet.
Upplandsmuseet lider till exempel i dag brist på utrymmen och är spritt på flera platser.
Inom kv. Ångkvarnen skulle kunna inrymmas såväl ett stadsmuseum som ett industriminnesmuseum och här kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala.
I samband med utredningen av ett nytt konstmuseum uppmärksammades Slottets begränsade tillgänglighet för besökare. Därför aktualiserades också frågan om Fredens Hus läge på Slottet och Slottets långtifrån ändamålsenliga lokaler. Från Fredens Hus blev önskemålet att söka en samlokalisering med eventuellt nytt konstmuseum vid å-rummet.
Det är både naturligt och självklart att en region med berörda kommuner värnar om och utvecklar sitt regionala centrum. I Uppsala har under förutvarande och nuvarande mandatperiod satsats drygt två miljarder på nya arenor inom sport- och idrottsområdet.
Det är därför hög tid att satsa på ett centralt beläget och lättillgängligt utbud av kulturaktiviteter och -institutioner.
Erfarenheterna från flera håll i Europa visar tydligt att satsningar på kultur och konst är viktiga byggstenar inte minst för besöksnäringen men också för att i en växande global konkurrens stärka kreativiteten och integrationen samt attrahera kvalificerad arbetskraft. Det sista inte minst värdefullt för en kommun och region som Uppsala med sina två universitet, ett universitetssjukhus samt med många kvalificerade och utvecklingsorienterade verksamheter och företag. Så varför inte också ett Dansens Hus samt ett Litteraturens Hus i samma kluster?